Visar inlägg med etikett ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ekonomi. Visa alla inlägg

torsdag 8 juni 2017

Sparräntorna på väg upp?

Något anekdotiskt det här men har fått en känsla över att pengar blivit något dyrare den senaste tiden och det yttrar sig genom höjda sparräntor.

(1) Fick för en vecka sedan ett mejl från Avanza där de meddelande att sparräntan på Collector hade höjs till 0,7% senare följde även Nordax som också är anslutna till Avanza efter och höjde till 0,7%. Mycket bra och mycket smidigt så slipper man öppna ett konto på Norwegian eller direkt hos aktörerna. (Collector erbjuder dock 0,8% ränta ifall man öppnar upp ett konto hos dem direkt).

(2) Santander har börjat erbjuda 1% ränta, förutsatt att du accepterar en månads utbetalningsperiod, dvs, defacto låst på en månad.

(3) För ca 2 månader sedan höjde även Sbab sin ränta från 0,55% till 0,65% olåst.

Hoppas den positiva trenden fortsätter!


onsdag 11 januari 2017

Julskinka - En analogi

Idag tänkte jag prata om julskinka. I helgen köpte jag prima skinka för 9 kr kilot på mitt lokala ICA. Billigt värre tyckte jag, men vad har det för relevant på en aktieblogg kanske du frågar dig? Analogin är faktiskt mer slående än vad man kan tro. Före jul fanns det en mängd olika julskinkor till olika pris; billigaste på Lidl gick att få för 54 kronor kilot, någon sorts mellanting på ICA för 89 kronor kilot, men även lyxvarianter för 199 kr kilot. Eftersom jul var i annalkande var folk sugna på gris och köpte således mängder av det som höll uppe priserna. Jämfört med andra köttproteinkällor som kan kosta uppåt 200-300 kr kilot kan man till och med säga att 199 kr kilot var billigt! Efter jul inträffande en kris och grispriserna dumpades, först till runt 40 kronor kilot för mellanklassen, sedan till 20 kronor kilot efter nyår och nu i helgen så till 9 kronor kilot. Då slog jag till. Aktiemarknaden brukar visa på samma typ av beteende. Det finns en underliggande efterfrågan på något, sedan inträffar en trend eller händelse som driver upp priserna, antingen en allmän stämning som driver fram ett måste av att köpa något, eller en obeveklig framtidstro. För eller senare inträffar en brytpunkt där stämningen försvinner, julmusiken stannar och det börjar gå ner. När väl den nya dystrare stämningen får fotfäste blir den svår att vända, det blir helt enkelt otänkbar att köpa skinka i det här fallet, vilket pressar priserna nedåt. Först försöker säljarna hålla priserna uppe, sedan börjar de sänka, hoppas på att någon ska nappa. När ingen gör det drabbas de av panik och sänker priserna igen, när det inte finns någon tagare slutar det med att de nästan i praktiken slänger ut tillgången. Då brukar det vara läge att köpa, men det gäller att sätta sig över den allmänna stämningen och se till grundvärdet, i det här fallet protein och god gris. 

onsdag 21 december 2016

IT-bubblan 2.0?

Dagens inlägg tänkte jag ägna åt spekulation. Spekulation om aktier kanske du tror? Nej, idag ska vi försöka gissa var det smäller nästa gång. Vad det är som orsakar nästa lågkonjunktur.

Det är egentligen rätt hopplöst att försöka gissa var det kommer smälla eftersom en bubbla till sin natur är fullt rationell tills det smäller. Då blir det en bubbla, inte innan.

Men, skam det som ger sig.

Det jag har spanat efter är en skuldsättning som byggts upp på ett ohållbart sätt och som inte har löpande intäkter för att täcka skuldsättningen.

Det jag kommit fram till är att vi rör oss mot en IT-bubbla 2.0. Uber tycker jag är ett bra exempel som värderas till runt 600 miljarder kronor, trots att bolaget kommer göra en förlust på minst 20 miljarder kronor i år. Jag förstår själva grejen att du har en first mover advantage med att etablera en position, men helt seriöst med en taxibil app? Det är hur lätt som helst att få en taxi och det finns en uppsjö att välja mellan beroende på hur priskänslig du är som konsument. Det är bekvämt att sitta i en Taxi Stockholm också, de borde nog kunna bygga en app om de inte redan gjort det. Det Uber erbjuder är inte unikt utan kan ganska enkelt substitueras. Större delen av taxitrafiken skulle jag även vilja påstå är från lokala resenärer och inte utländska. Och, i större delen av världen är taxitrafiken prisreglerad, samt har löner som redan är väldigt nedpressade. Att Uber skulle vara så mycket mer effektivt köper jag inte. Det är snarare ett nyhetens behag och sponsrade priser som håller uppe tillväxten. När kommer investerare att vakna upp och sluta finanserna detta kortbygge? Det visar sig att jag inte är ensam om mina tankar. Läs mer på ft.

Vidare när vi blickar inåt och mot Sverige, kan vi se att onoterade bolag har samlat in massivt med kapital de senaste åren. Samtidigt har vi sett en våg av noteringar där gemene man nu är övertygad om att bara man får tilldelning i en introduktion finns det massor med pengar att tjäna. Det om något är en varning att bubblan är uppblåst.


Sammantaget tror jag vi rör oss mot en situation där någon helt plötsligt börjar ifrågasätta varför de plöjer ner hundratals miljarder i techbolag som inte tjänar några pengar. När så sker kommer det sprida sig till börsen och till fastigheter. Det är iallafall min gissning! =) Följer upp till nästa jul!

onsdag 23 november 2016

Likviditetsreserv

Idag släppte Riksbanken sin kvartalsvisa rapport för Finansiell stabilitet. Läs den gärna för ett få en makro och sparöverblick av Sverige. 

Rubriken på rapporten lyder "Banker och hushåll behöver öka sin motståndskraft" och i den framkommer att hushåll med en skuldkvot över 600 procent (d.v.s. bland annat jag), vanligtvis har ett för lågt innehav av likvida tillgångar. Vidare lyfts fram det fram i ett annat ämne att bankerna bör ha ett bruttosoliditetskrav på 5%, 2018, d.v.s. den mängd eget kapital de bör hålla i förhållande till deras totala utlåning.

Jag vill inte vara sämre själv och har därför beslutat att hålla 5% av min utestående bostadsskuld i kontanter, vilket i nuläget skulle motsvara ungefär 20-25% av min aktieportfölj. 100 tkr blir det faktiska minimibeloppet och istället för 2018 vill jag att det ska vara infört senast våren 2017. Vid eventuell kraftig nedgång på börsen ska jag dock kunna få använda likviditetsreserven för opportunistiska köp, men 100 tkr ska agera som ett ankare framöver.

Hur ser det ut för er? Håller ni en kriskassa redo? Eller ligger ni alltid 100% investerade?  

torsdag 17 november 2016

Högkonjunktur nästa?

Har fått känslan att en hel del makrostatistik fallit in bättre än väntat. Vi ser kraftigt ökat bostadsbyggande både i Sverige och i USA, arbetslösheten minskar i stadig takt och inflationen har börjat att så sakteligen röra sig uppåt. Är vi kanske på väg in i en sista urblåsning på börsen nu? Vem vet, klart är att det låga ränteläget är vad som hållit uppe värderingen trots Brexit och Trumps oväntade valseger.

Själv funderar jag mest på hur mycket likvider som är rimligt att hålla långsiktigt? Just nu ligger de på relativt låga 15% ungefär. Kanske är en lagom nivå? Eller låter ni den fluktuera likt gamle Graham föreslår mellan 25% till 75%?

måndag 24 oktober 2016

Makrostatistik - Ris eller Ros?

Jag läser en del makrostatistik och allehanda ekonomiska rapporter som exempelvis Riksbanken, SCB, Konjunkturinstitutet och även en del amerikanska rapporter. Det som slår mig mest är att de faktiskt är usla indikatorer på om börsen eller sektorer som helhet ska prestera. Men, de hindrar mig samtidigt från att investera mot en del sektorer.

Ett sånt exempel är direkt exponering mot svenska fastighetssektorn och även indirekt, genom banker. Anledningen är att (1) den real-räntenedgång som har skett sedan 1990-talet borde ha närmat sig vägs ände och (2) det finns en stark politisk vilja att ”stanna upp” prisuppgången. Att skuldsättningen hos Svenska hushåll är rekordstor är givetvis framförallt en effekt av real-räntenedgången. Mot detta finns att (3) befolkning har ökat i större utsträckning än vad det byggs bostäder sedan i början av 90-talet och att (4a) det finns bygghinder i form av dålig produktivitet i byggsektorn samt (4b) uppsjö av regleringar och brister i marktilldelning som gör nybyggnation långsamt.

Det är egentligt rätt svårt att veta vilken av faktorerna som är starkast eller när den ena får övertag över den andra. Och, när man läser den ena varningsrapporten efter den andra är det svårt att veta vad man ska tro på.  


Det sättet jag hanterar osäkerheten i makrostatistiken är att hålla mig borta. Om det är rätt eller fel återstår att se om några år. Hur gör ni? Är ni slavar under statistiken eller viftar ni helt bort den och bara fokuserar på de underliggande siffrorna, hur bolagen presterar just nu? 

lördag 2 april 2016

Planering och disciplin är nyckeln till en god ekonomi

Sitter och läser på Di om hur "fattiga spenderar mer på hushållsvaror" där någon undersökning har kommit fram till att fattiga hushåll inte har "råd" att köpa storpack eller möjligheten att vänta in rätt pris. Jag har nog aldrig läst något så löjligt. Jag tänker att om någon skulle vara så fattig att de inte har råd att köpa ett storpack toalettrullar så har de inte råd att överleva i en västerländsk ekonomi. Dessutom får väl de flesta in lön per vecka eller månad, inte per dag?

Nej, löjlig artikel eller som Wilkins Micawber sa i David Copperfield:
"Annual income twenty pounds, annual expenditure nineteen pounds nineteen and six, result happiness. Annual income twenty pounds, annual expenditure twenty pounds nought and six, result misery"   

Det är kortsiktigt tänkande som skapar obalanser i den privata ekonomin, inte inkomst eller socialstatus. Oförmågan att inte kunna planera sina utgifter eller att kunna hålla disciplin att inte spendera mer än vad man tjänar.

tisdag 23 februari 2016

Hur mycket sparar svensken egentligen?

Med anledning av bloggen Cornucopias inlägg här om dagen angående hur mycket Stockholmarna egentligen sparar och skuldsätter sig. För att göra en lång historia kort var det först endast 7 % som sparande följt av en rättelse som gick ut nyss. Siffrorna var omvända.

Nedan är en ögonblicksbild från konjunkturinstitutets hushållsundersökningen i Januari 2016 där man får uppge hur mycket man sparar. Jag har lyft ut "storstadslän", vilket får representera Stockholm.

Som framgår uppger 78 % att de sparar i någon utsträckning. Det ska dock läggas till att detta är vad de själva anser och inte tar upp några egentliga nivåer på sparandet.

Om vi vänder på steken och tittar på om folk skuldsätter sig framkommer fortsatt en rätt positiv bild. Nedan data från 2010 och framåt:


Trenden verkar vara nedåt och befinna sig på en låg nivå i förhållande till historiska nivåer. Detta är alltså sammanräknat svarsalternativen: skuldsätter sig något och mycket (från tidigare diagram).

Detta är dock fortsatt inte hela bilden. Idag publicerade SCB att själva "totalbeloppet" av sparandet var negativt under fjärde kvartalet 2015. När SCB pratar om sparande menar de belopp som vi lägger till tillgångar minus vad vi lägger till skulderna. Summan av detta är nettoförmögenheten. Nedan presenteras "sparandet" eller förändringen under angivet år.



Som det framkommer var sparandet, exklusive avsättningar till tjänstepension, negativt under 2015 och negativt under större delen av 2000-talet. Detta beror dock på att vi håller på att skuldsätta oss för att elda på en bostadsmarknad, snarare än att vi konsumerar upp pengarna.

Rörigt?

Ja, det var lite tanken med detta inlägg. För det enda statistiken egentligen säger är att vi 1. Håller på att skuldsätter oss mer och mer (för att elda på bomarknaden). 2. Att en majoritet av befolkning förmodligen sparar något varje månad (oklart belopp).

Rätt så självklart inte sant?

Och, för att slå spiken i kistan vill jag länka till följande rapport:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=26040+
Som slår fast att det är folk som tjänar över genomsnittsinkomsten som sparar och att ju mer du tjänar desto mer av din disponibelinkomst (lön efter skatt) sparar du (din sparkvot går upp).

Källkritik är A och O i en värld av siffror och alla möjliga undersökningar.

Här har ni rådatan till graferna:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/#c_undefined
http://statistik.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/KonjBar/KonjBar__hushall/hushall.px/?rxid=60738865-b771-4eb2-a16f-80d36ba83bd9

Hoppas ni lärde er nått!

söndag 16 augusti 2015

Vad är egentligen ett rimligt ränteläge?

"This time it's different", så lyder titeln på ekonomernas Reinhart och Rogoff debatterade artikel från 2008 om finanskrisen. En ringande slutsats är just den att före varje större kris så argumenteras det för att ekonomin denna gång fungerar på ett annorlunda sätt än tidigare, därför är priserna rationella och ingen bubbla finns. Jag talar förstås om det låga ränteläget och både bostad- och aktiebubblan som för eller senare spricker. Eller? Hur var det?

Det som jag tycker är intressant att filosofera över är vad egentligen en rimligare ränta vore? Eller kanske snarare, vad vore en rimlig avkastning vara på aktier? Det finns ju väldigt många svar på den frågan, men utan att springa iväg på rena värderingsspår vill jag bara utgå från en sak, nämligen inflationen.

Man kan tycka vad man vill om Ingves & Co och deras agerande under 2011/2012 då vi förmodligen hade för hög ränta. Nu verkar de dock vara fast beslutna om att få upp inflationen till de 2% som målet är på från runt nollstrecket idag. Om de lyckas eller inte vet ni lika bra som jag, men låt oss för diskussionens skull anta det.

Men, vad har det här att göra med aktier? Jo så här. I en artikeln jag läste på Avanza tidigare i våras stod det att det genomsnittliga p/e-talet låg på runt 20 nu, d.v.s. 5% i earnings-yield. Aktier värderas relativt rådande ränteläge. Så om vi bara för en kort stund antar att man vill ha samma reala avkastning över tid, eller åtminstone de närmaste två tre åren, för sitt aktieinnehav, då borde det betyda att det nominella avkastningskravet kommer gå upp från 5% till 7% inom de närmaste åren. Eller från p/e 20 till p/e runt 14. Eller satt i procent, runt 30% neråt... det låter ju inte helt kul. Så tror nog att jag fortsatt kommer ligga en aning likvid...

torsdag 14 maj 2015

Skulle jag ha råd att köpa min lägenhet?

Det talas som aldrig förr om stigande bostadspriser och huruvida vi har en bostadsbubbla eller inte. En aspekt som kan vara roligt att titta på är om du som lägenhetsinnehavare skulle ha råd att köpa din lägenhet av dig själv på den öppna marknaden. De flesta som ägt en lägenhet ett tag skulle nog direkt svara "omöjligt, priserna har ju skenat så"! Men stämmer det? Låt oss kika på lite siffror.

Först ut en skrämselbilden från Valuegauard och boprisindex (Stockholm BR):
Helt klart är att priserna har stuckit iväg i rask takt. Sedan 2012, då jag köpte min lägenhet, har priserna gått upp med 55%!! Det ger ett obelånat IRR på 16%, men eftersom jag har legat belånad under tiden har det gett mig ett IRR på eget kapital på 55%. Inte illa va? =)

Men hur ser då de underliggande siffrorna ut. Nedan följer mitt inköpspris till vänster och nuvarande "marknadsvärde" till höger.

Pris 2,4 milj         3,7 milj
Avgift 1927 kr 1927 kr
Kontantinsats 360 tkr 555 tkr
Ränta 3,5% 2,05%*
Totalt lån 2,04 milj 3,12 milj
Räntekostnad 71 tkr 64 tkr
Avdrag 21 tkr 19 tkr
Ränta per månad 4165 kr 3761 kr
Per månad lägenhet 6092 kr 5688 kr
Amortering 2000 kr 5242 kr**
Totalt 8092 kr 10930 kr
* Räntan på 2,05% är vad jag skulle få om jag band lånen på 5år (jag brukar vara försiktig).
** Enligt de nya FI-amorteringskraven som skulle gått live 1 aug.

Så vad kan man konstatera? Jag skulle utan tvekan kunnat köpa min lägenhet på öppna marknaden. Det totala kassaflödet utåt har visserligen gått upp, men beror uteslutande på den kommande amorteringsskyldigheten. Och, eftersom jag är en sparsam person så skulle jag bara ha omfördelat aktiespar till bospar. Räntan vid köp idag, kan man utan problem binda på 5-år, men om jag hade valt rörlig ränta, som de flesta gör, hade min totala kostnad sjunkit ner till 9000 kr! Alltså mer i linje  med min nivå som jag köpte på.

Slutligen, hade jag verkligen köpt min lägenhet? Aldrig i livet! Fast det är lätt att säga när man sitter i en och slipper oroa sig var man ska bo nästa månad. Eftersom kalkylen på "ens livs största investering" vanligtvis brukar baseras på vad som gäller nästa månad är min spaning att det är ingen bubbla så länge räntorna förblir låga och den nya Martin Andersson håller pistolen i hölster. För vi har väl gått in i en ny ekonomi, där de låga räntorna kommer förbli för alltid? Eller hur var det nu igen...

tisdag 28 april 2015

Byggkostnader %-förändring

SCB släppte här om dagen ny statistik på genomsnittliga byggkostnader. Mycket snack om att det byggs för lite och självklart skyller byggarna på att det måste bli billigare och bygga.

Nedan en graf på byggkostnaden för gruppbyggda småhus (a.k.a. nybyggda villa-/radhusområden).

Har delat in det hela i tre perioder där kostnaderna ökat. D.v.s. när vi inte haft stora strukturkriser. Det vi kan se är att byggkostnaderna konstant har ökat reellt med cirka 4% per år sedan 50-talet. Detta oavsett om regeringen pumpat in massor pengar i byggandet eller inte. En annan intressant tolkning är att branschen kräver att villa/radhuspriserna stiger med minst 4% per år, annars lär byggandet minska. 


torsdag 16 april 2015

Sveriges ekonomi del 2 - Skatteintäkter

Då har vi kommit till den andra delen av vår genomgång av statens finanser: Skatteintäkterna.

Först ut totala intäkter och som procent av BNP.



Som ni ser har totala intäkter ökat successivt de senaste 10-15 åren. Dock, har BNP ökat mer under tiden, vilket har lett till att skattekvoten minskat. Om jag får komma med en ödmjuk prognos för framtiden kommer Magdalena Andersson höja skattekvoten igen. Vi får se om det i slutändan leder till att totala intäkter går upp eller om det ligger något i moderaternas politik.

Nästa bild delar in dem i olika kategorier. Skatt på arbete (inkl jobbskatteavdrag), Skatt på kapital (bolagsskatt, reavinster) och Skatt på konsumtion (moms och energiskatter).


Det som sticker ut mest är att skatt på konsumtion har ökat mest. Ifall vi detaljstuderar posterna ser vi att det är framför allt momsintäkterna som ökat (+85%) men även koldioxidskatten (+110%) och vägtrafik (+150%).

Skatt på kapital har ökat relativt lite främst p.g.a. avskaffandet av förmögenhetsskatt, arvsskatt samt minskad avkastningskatt (reavinst på aktier). 

Ifall vi tittar på den största posten, Skatt på arbete, har den ökat med 46% trots att den posten inrymmer avdrag på hela 230 miljarder! Jobbskatteavdraget: 105 miljarder, skattereduktion allmän pensionsavgift: 105 miljarder samt ROT/RUT på 20 miljarder. År 2000 var skattereduktion allmän pensionsavgift: 15 miljarder. Som kompensation för bortfallet har kommunalskatten dubblerats och arbetsgivaravgiften lika så, vilket man nog ändå får säga ger fog för alliansens skattepolitik. Dvs sänka skatter leder till fler jobb, som ger mer skatteintäkter. 

För att sammanfatta. Intäktssidan ser stabil och ökade ut trots minskade marginaler. Och, stora frågan blir om Magdalena ska försöka sig på en klassisk McKinsey-manöver och helt enkelt bara höja priserna för att få upp marginalen igen, utan att erbjuda något mervärde till kunden...

onsdag 8 april 2015

Sveriges ekonomi del 1 - Statsskulden

Inför den kommande undergången! kan det vara intressant att titta på hur Sverige står rustat. Jag tänker därför i en serie på tre delar gå igenom Sveriges ekonomi. Först ut är statsskulden.

När man tittar på statsskulden är det intressant att titta på två mått (1) den faktiska nominella statsskulden och, (2) som procent av bnp. Om man ska dra en analogi är det som att titta på storleken på din bostadsskuld och din skuld som procent av disponibelinkomsten. Skillnaden mellan dig och staten är dock att stater kan gå med ständigt underskott, d.v.s. ha en konstant ökande nominell skuld, så länge som skulden i procent av bnp är stabil eller minskar. Lite lustigt, men så är det. Risken med det tänkandet/hur marknaden fungerar ligger i oförutsägbara chocker mot bnp och valutakollapser. Därför kan det vara värt att ändå hålla koll på den nominella skulden och inte fullt ut utnyttja möjligheten att gå med ständigt underskott.

Så, hur ser det då ut? Låt oss börja med det korta perspektivet. Nedan en bild på hur statsskulden i nominella termer har utvecklas de senaste två åren. Angivet i miljarder kronor.


 

















Ja, det här ser ju inte så bra ut. Skulden ökar rätt kraftigt. Grovt räknat ökar skulden med runt 5-10% per år. Och, med gällande prognos med ett budgetunderskott på runt 50-75 miljarder för 2015 lär det fortsätta. Även för åren därefter 2016-2018 förväntas staten gå med ett underskott.

Ifall vi lyfter blicken en aning. Nedan en årsgraf från 2005 med nominell skuld och skuld som procent av bnp.



















Här ser det betydligt stabilare ut. Den nominella skulden går visserligen upp men procent av bnp är fortsatt stabilt och verkar till och med gå ner svagt. Att Sverige kan visa upp en statsskuld som motsvarar ungefär 35-40% av bnp och med prognoser som visar att nivån kan upprätthållas, är väldigt stabilt i en internationell jämförelse.  

För att dra en parallell skulle Sverige kunna gå med ett underskott på 100 miljarder kronor i minst 10 år innan vi kommer upp till Tysklands nivå av statsskuld.

Så för att summera. Den kortsiktiga skuldsättningen i Sverige ser ut att öka. Dock sker ökningen fortsatt under bnptillväxten, vilket gör att det långsiktigt fortsatt ser starkt ut. Ifall inte statsfinanserna försämras väsentligt kommer således Sverige stå väl rustad inför nästa kris.

Siffrorna för helår 2015 är prognos från riksgälden och riksbanken. Alla andra siffror är från riksgälden.

fredag 13 mars 2015

Sabla tjänstepensionen

Vill bara göra ett kort inlägg hur irriterade jag tycker att tjänstepensionssystemet är. Inte nog med att de avkastar något otroligt dåligt så har de mage att ta ut hutlösa avgifter. Efter att ha haft en del extra/sommarjobb och fler än en anställning efter avslutade högskoleutbildning är jag nu även uppe i fyra olika försäkringar vid 30-års ålder. Hur kommer det se ut när jag når 55/65? Lär väl ha minst 10st, där alla bara suger ut pengar från mig.

Nä några förändringar måste ske. Föreslår följande:
1. Inför en sk. slaskregeln där alla försäkringar som är slutbetalda och under 25 000 kr automatiskt flyttas över till ppm-systemet eller har fri och kostnadsfri flytträtt till annan tjänstepension.

2. Inför enkel flytträtt utan arbetsgivarens tillstånd.
Tidigare arbetsgivare brukar inte vara så pigga på att starta upp ett konto hos Avanza bara för att jag ska få flytta mina pengar dit. Därför borde det inte vara deras val, det är ju i slutändan mina pengar. 

Eller vad tycker ni? Är ni inte irriterade hur systemet fungerar? Verkar som de som konstruerat systemet trodde att vi skulle jobba på Ericsson i 40år och inte byta jobb så ofta.

söndag 21 september 2014

Vilken produkt föredrar du att äga?

I dagens inlägg tänkte jag ställa frågan till er där ute om vilken typ av produkt ni skulle vilja vara delägare av. För att göra det enkelt för mig delar jag upp de i två olika kategorier:

1. Produkter med stabil efterfrågan

2. Produkter med strukturellt stigande efterfrågan

Produkter med stabil efterfrågan kan exempelvis vara rakblad (ex. gilette), el (produktion), mat (korg av varor). Produkter med strukturellt stigande efterfrågan är exempelvis film/serier via internet (netflix), fiberbredband (uppkoppling), 3d-skrivare, nätcasino etc.

Själv äger jag allting som jag tror ska ge mig en bra avkastning men helst letar jag produkter med både en stabil efterfrågan och som är strukturellt stigande. Men jag är inte beredd att betala ett överpris för att få tag i något som är snabbväxande. Ifall man pratar investerare och filosofier skulle jag vilja påstå att värdeinvesterare i normalt fall fokuserar på (1) och att "marknaden" premierar (2) en aning för mycket. Hur ser ni på saken?

fredag 12 september 2014

Uppnå överavkastning - Hur mycket tid krävs?

Idag tänkte jag ta upp en fundering jag själv har angående hur mycket tid måste man lägga för att som privatinvesterare uppnå en överavkastning jämfört med index.

Bakgrunden är att jag sedan ett år tillbaka jobbar inom finansbranschen. I teorin innebär det att jag får 40h mer tid i veckan åt att lära mig mer om potentiella investeringsobjekt (eller typ 1000% mer tid än tidigare). Förutom att en del tid faller bort i att producera snarare än att lära sig nytt tycker jag mig märka små skillnader på mina chanser att hitta bra bolag att investera i. Den stora skillnaden mot tidigare är att jag nu får chansen att träffa bolagsledningar och besöka bolag, vilket ibland ger upphov till intressanta investeringar och ibland inte. Men summan är att jag (privatperson/professionell) inte nämnvärt lyckas avkasta mer än tidigare. Det får mig att tänka att det kanske inte är värt tiden att spendera ytterligare tid utöver några timmar i veckan för att uppnå en tillfredsställande avkastning. Några tankar på det?

För övrigt ser jag flera fördelar en privatinvesterare har jämfört med institutionella investerare som är helt informationsoberoende: (1) du kan investera i mindre bolag (2) du har samma fördel, om inte bättre, om vilka och trender som gäller hos konsumenter (3) du kan ligga utanför marknaden under längre tidshorisonter. Den enda nackdelen som jag ser det är det är lättare att få access till bolagen när du är inne i branschen. Men, det gäller framförallt för större bolag, som oftast ändå är svårt att få överavkastning i om du inte tajmar marknaden (använder dig av (3)-fördelen)

En sak jag bör tillägga är att jag handlat med aktier i över 10 år och har en civilekonomexamen så detta inlägg är främst riktat mot personer som har en god grundläggande förståelse kring investeringar i aktier.

lördag 2 augusti 2014

Lever jag ett skittråkigt liv?

När man diskuterade sparande med "Svensson" (som inte sparar) brukar det alltid koka ner till att jag som sparar mycket måste ha ett skittråkigt liv. Jag tänker därför ägna ett inlägg åt att analysera hur min ekonomi skiljer sig mot gemene man (för att undersöka om jag rent statistiskt lever ett skittråkigt liv). Till min hjälp har jag använt siffror från SCB (HUT) och tagit siffrorna för bostadsrätt och 2012. Eftersom siffrorna är per hushåll har jag justerat de till att motsvara en vuxen (dvs. delat alla siffror med konsumtionsenheten).

Inkomster:
Svenssons disponibla inkomst (2012) var 270 tkr.
Min disponibla inkomst (2013) var 350 tkr.

Kostnader:
Svenssons totala kostnader (2012) var 218 tkr.
Min totala kostnad (2013) var 218 tkr.

(Slutsats 1): Jag tjänar mer än gemene man och använder mitt överskott till att spara. 

Ifall vi borrar oss ner i utgiftsposterna en aning så framkommer en del intressanta skillnader: För måltider, alkoholhaltiga drycker (krogbesök) och fritid (weekendresor) lägger jag totalt 23 tkr mer per år än gemene man. Däremot lägger gemene man totalt runt 47 tkr mer på transport (bil), köpta livsmedel och hushållstjänster (CSN, tv-abonnemang mm). Mitt boende är även runt 30 tkr dyrare än gemene man, vilket förklarar resterande skillnad.

(Slutsats 2): Mina utgifter hålls nere av att jag inte har en bil, inte köper en massa krafs på stormarknader och inte abonnerar på 10 olika sportkanaler snarare än att jag sparar in på nöjen som restaurang/krogbesök och resor.

För att sammanfatta. Givetvis skulle jag kunna lägga ännu mer pengar på nöjen och läs tidigare inlägg där jag går pratar om problematiken att börja överspara. Men rent statistiskt så har jag mer roligt än gemene man trots att jag sparar mycket pengar.

onsdag 30 oktober 2013

Svenskarnas lån kontra likviditet - En enkel räkneövning

Brukar ju vara rätt mycket snack om hushållens lån så tänkte bara göra ett inlägg med lite fakta kring svenskarna balansräkning och risk. Nedan följer en redovisning från SEB's sparbarometer för Q2 2013.

Tillgångar (mdr) 2013-06-30 Likvidvikt Likviditet
Traditionell försäkring (pension) 2064 0 0
Bankinlåning 1261 1 1261
Fonder 990 1 990
Fondförsäkring 672 0,5 336
Premiepensioner (pension) 507 0 0
Obligationer 168 0,5 84
Direktägda aktier 860 0,5 430
Bostäder 4659 0 0

11181
3101




Lån (mdr) 3028


Källa: http://hugin.info/1208/R/1729296/577717.pdf

Soliditeten för svenska hushåll ligger på 72%. Om man rensar för pension så ligger den på 65%.

Totalt Debt to Current Assets ratio (Ett av Graham's kriterier på stark finansiell position): Ligger på 0,97 (vilket är > 1.1 som kravet ligger på).

Så om svensken som en enhet vore ett företag skulle jag säga att lånesituationen är långt från alarmerande. Dock, så ligger ju distributionen av tillgångar ojämt fördelad över befolkningen. Så om ni vill fördjupa er mer ämnet kan ni klicka in på:

http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/20_Rapporter/2013/bolan_2013_2.pdf
http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/90_samverkan/2013/sammanfattning-analysgrupp-2013-10-01.pdf

Både rapporterna kommer i princip fram till att hushållen är generellt bra rustade mot nedgångar och högre ränta men att vi borde amortera för att vi inte ytterligare ska öka lånen.

Frågor på det?

tisdag 22 oktober 2013

Räkneexempel - Att köpa in sig på tillväxt

Jag har märkt att väldigt många ibland stirrar sig blind på tillväxtsiffror och motiverar de mest otroliga värderingar med att "men bolaget växer ju så mycket". Nedan tänkte jag bara visa ett enkelt räkneexempel:

 

Startpunkt visar från vilken värden du köper in dig på. Tillväxt är faktisk tillväxt per år i earnings. Jag har sedan grönmarkerat det värde som varit högst och det återspeglar "framtida" earnings-yield (inverterat p/e).   

Som exemplet visar är de första fem åren till p/e 10 företagets fördel. Därefter börjar ränta-på-ränta effekterna kicka in och den högsta avkastning börjar sticka iväg. Trots det så hamnar p/e 100 och p/e 50 företaget under p/e 10 företagets i earnings-yield trots att de växt med smått otroliga 5 ggr resp 6 ggr i earnings. 

Så poängen är. Om du köper in dig dyrt kommer du få vänta länge med att få samma avkastning som i ett stillastående bolag trots att allting kanske gått "helt rätt" för företaget. Sannolikt kommer du få en ännu sämre totalavkastning då företaget kanske tappar i tillväxttakt efter en expansionfas och värderingen justeras till ett p/e 10 företag.

tisdag 17 september 2013

Fortsatt uppgång av bostadspriserna

Både mäklarstatistik och kth boprisindex visar på fortsatt uppgång på den svenska bostadsmarknaden. Det kanske inte var så oväntat. Vi har fortsatt låga räntor och konjunkturen ser ut att vända uppåt. Framförallt hushållens förväntningar på sin framtida ekonomi och på bostadspriserna är väldigt positiv så därför stiger priserna.

Det som jag tycker är lite intressant är vilka värden en prisuppgång skapar. I mitt eget bassenario för att äga en bostads räknar jag med en långsiktig uppgångstakt på cirka 2% per år. Med 85% belåning (vilket var min ingångsbelåning) ger det en avkastning på eget kapital på 13% per år. Vilket jag tyckte var bra samtidigt som jag behövde någonstans att bo, så därför köpte jag en lägenhet. Läs här hur jag hanterar riskerna i att äga mitt boende.

Det som nu sker och har skett är att bostadspriserna har stigit cirka 10% per år. Vilket ger med samma belåning en avkastning på 66% per år. Visserligen sjunker ju avkastningen i och med att det egna kapitalet blir större men ändå det är rätt sinnessjukt vilken pengamaskin boende kan vara.

Jag har ingen aning om hur bostadspriserna kommer utvecklas på medelkort sikt (2-5 år) men jag vet att de kommer gå upp långsiktigt (min livstid) och förmodligen under kort sikt (0-2 år). Samtidigt är jag nettoköpare av bostad och under tiden jag kan bara konstatera att jag redan nu blivit miljonär på att bo.