Sveriges ekonomi del 1 - Statsskulden

Inför den kommande undergången! kan det vara intressant att titta på hur Sverige står rustat. Jag tänker därför i en serie på tre delar gå igenom Sveriges ekonomi. Först ut är statsskulden.

När man tittar på statsskulden är det intressant att titta på två mått (1) den faktiska nominella statsskulden och, (2) som procent av bnp. Om man ska dra en analogi är det som att titta på storleken på din bostadsskuld och din skuld som procent av disponibelinkomsten. Skillnaden mellan dig och staten är dock att stater kan gå med ständigt underskott, d.v.s. ha en konstant ökande nominell skuld, så länge som skulden i procent av bnp är stabil eller minskar. Lite lustigt, men så är det. Risken med det tänkandet/hur marknaden fungerar ligger i oförutsägbara chocker mot bnp och valutakollapser. Därför kan det vara värt att ändå hålla koll på den nominella skulden och inte fullt ut utnyttja möjligheten att gå med ständigt underskott.

Så, hur ser det då ut? Låt oss börja med det korta perspektivet. Nedan en bild på hur statsskulden i nominella termer har utvecklas de senaste två åren. Angivet i miljarder kronor.

 

















Ja, det här ser ju inte så bra ut. Skulden ökar rätt kraftigt. Grovt räknat ökar skulden med runt 5-10% per år. Och, med gällande prognos med ett budgetunderskott på runt 50-75 miljarder för 2015 lär det fortsätta. Även för åren därefter 2016-2018 förväntas staten gå med ett underskott.

Ifall vi lyfter blicken en aning. Nedan en årsgraf från 2005 med nominell skuld och skuld som procent av bnp.

Här ser det betydligt stabilare ut. Den nominella skulden går visserligen upp men procent av bnp är fortsatt stabilt och verkar till och med gå ner svagt. Att Sverige kan visa upp en statsskuld som motsvarar ungefär 35-40% av bnp och med prognoser som visar att nivån kan upprätthållas, är väldigt stabilt i en internationell jämförelse.  

För att dra en parallell skulle Sverige kunna gå med ett underskott på 100 miljarder kronor i minst 10 år innan vi kommer upp till Tysklands nivå av statsskuld.

Så för att summera. Den kortsiktiga skuldsättningen i Sverige ser ut att öka. Dock sker ökningen fortsatt under bnptillväxten, vilket gör att det långsiktigt fortsatt ser starkt ut. Ifall inte statsfinanserna försämras väsentligt kommer således Sverige stå väl rustad inför nästa kris.

Siffrorna för helår 2015 är prognos från riksgälden och riksbanken. Alla andra siffror är från riksgälden.