Analys - RailCare

Nästa bolag ut är RailCare

Affärsmodell:

a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.

RailCare erbjuder tjänster inom järnvägsunderhåll i Sverige och England. Att järnvägen kommer finnas kvar även om 20 år är nog rätt så sannolikt. Och, att den kommer behöva underhållas är lika sannolikt. En nylig genomförd utredning har även slagit fast att staten (i Sverige) själv inte har kompetens nog att sköta allt underhåll själv, vilket borde undanröja det största hotet mot RailCare, nämligen att underhållet förstatligas.   

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)

Från 2007 till 2015 har bolaget gått med vinst under alla år förutom 2011. Sedan notering 2007 har inga nyemissioner ägt rum.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning

Tågen behöver rulla oavsett konjunktur. Viss konjunkturberoende finns eftersom medel till järnvägsunderhåll är beroende av skattemedel. Sedan något år sker en satsning på järnvägsunderhåll, vilket borde göra det en aning mindre konjunkturkänsligt. 

d) Tillväxt

Omsättningen har ökat från runt 136 miljoner till runt 300 miljoner under 2007-2015. Förra året blev resultat och omsättning nedtryckt p.g.a. ett upphandlingsstopp i England. Upphandlingsstoppet har berott på att RailCare behövt gå igenom en ”review” från Englands motsvarighet till Trafikverket. De ska vara i full drift igen och Q1:an ska vara utan negativa effekter från detta.

Balansräkning/storlek:

a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)

Nej, långt ifrån det. De har en soliditet på 28 procent. På tillgångssidan finns materiella anläggningstillgångar. Anledningen till den relativt höga skuldsättningen är att de finansierar egna lokbyggen med skulder. Räntekostnader för 2015 var runt 6,5 miljoner. En genomsnittlig ränta på 2,5%.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 

Börsvärde på runt 520 miljoner vid en kurs på 119 kr.

Utdelning:

a) Ger minst 3% i direktavkastning

De delar ut 3 kr per aktie för 2015. Min inköpskurs var 98 kronor, så då var det 3 procent i direktavkastning. I dagsläget ligger direktavkastningen på 2,5 procent.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst

2015: 67%

2014: 32%

2013: 0%

2012: 0%

Värdering:

a) Aldrig över p/e 25

Vid 98 kr var p/e 22 för 2015. Men, p/e 10,6 för 2014, vilket är mer i den nivån som är troligt för 2016. Vid kurs 119 ligger värdering någonstans mellan p/e 10-12 för helåret 2016.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.

RailCare har tagit på sig en hel del kostnader inför 2016 och kommer sannolikt att fortsätta att växa under året med runt 5-10%. Med en liknande lönsamhet som under 2014 kommer det att bli en bra affär. Det krävs dock att inte några ytterligare driftsstopp inträffar under året och att de levererar enligt plan. Ska bli spännande att se Q1:an.

Innehav i portföljen: runt 8 %

Analys - NGS Group

Har ju lovat att gå igenom mina innehav enligt de nya investeringskriterierna. Först ut är NGS Group:

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
NGS Group är ett bemanningsbolag verksamt inom vård, skola och ekonomi. Huvuddelen av omsättningen på runt 500 miljoner kommer ifrån hyrläkare och hyrsjuksköterskor. Varav hälften kommer ifrån hyrläkare (inkl. psykiatriker), 40 procent från hyrsjuksköterskor samt 10 procent från skola. I och med förvärvet av Human Capital minskar andelen vård (läkare och sjuksköterskor) ner till totalt runt 75-80 procent.

Hyrläkare har funnits i över 10 år och efterfrågan på läkare/sjuksköterskor kommer att finnas om 20 år. Det kan diskuteras ifall hyrläkare och liknade tjänster kommer att finnas. Landsting är dock rätt trögrörliga och trots att det har funnits många försök att stoppa hyrläkare har ingen lyckas någon längre tid. Rent rationellt bör tjänsten med hyrläkare finnas som ett komplement på halvtidstjänster eller på perifera orter osv. Med tanke på att exempelvis Stockholms landstig omsätter 81 miljarder tycker jag det verkar rimligt att 500-1000 miljoner utan problem kan gå till den här typen av tjänster även i framtiden.

Kortsiktigt lär problemen i vården med dåliga villkor och hög arbetsbelastning skapa ännu större tryck för att ta in ytterligare bemanning. Och, om inte landstingen klarar det själva, vad ska de göra om inte att hyra in det?

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Bolag har visat på positivt resultat sedan 2010, då bolaget började omsätta runt 80 miljoner och nuvarande ledning tog över.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Vi behöver alltid vård oavsett konjunktur. Landstingen har historisk dragit ner en aning vid lågkonjuktur, så helt oberoende är det inte.

d) Tillväxt

Har vuxit i genomsnitt 27 procent sedan 2010. De två senaste åren har bolaget växt organiskt runt 10 procent per år. Har gått från cirka 5 miljoner i resultat 2010 till dagens runt 30 miljoner (exkl Human Capital).

Balansräkning/storlek:

a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)

Hade inga räntebärande skulder innan förvärvet av Human Capital, återkommer efter Q1 med uppdatering.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 

Runt 400 miljoner i market cap

Utdelning:

a) Ger minst 3 % i direktavkastning

Började på allvar dela ut pengar 2013. Vid en kurs på 179 ligger direktavkastning på 3,5 procent.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst

2012: 8 %
2013: 25 %
2014: 40 %
2015: 47 %

Värdering:

a) Aldrig över p/e 25

Vinst per aktie, inkl. Human Capital, ligger runt 17 kronor per aktie. Vid 179 handlas aktien till p/e 10,5.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.

Vid 10 procent tillväxt är p/e 10,5 billigt tycker jag. Den politiska risken tror jag är överdriven i förhållande till ökning av efterfrågan som finns på hyrläkare och sjukvård i allmänhet.  

Innehav i portföljen: runt 20 % (har viktat om 5% från NGS Group till Nolato från senaste portföljgenomgång)

Planering och disciplin är nyckeln till en god ekonomi

Sitter och läser på Di om hur "fattiga spenderar mer på hushållsvaror" där någon undersökning har kommit fram till att fattiga hushåll inte har "råd" att köpa storpack eller möjligheten att vänta in rätt pris. Jag har nog aldrig läst något så löjligt. Jag tänker att om någon skulle vara så fattig att de inte har råd att köpa ett storpack toalettrullar så har de inte råd att överleva i en västerländsk ekonomi. Dessutom får väl de flesta in lön per vecka eller månad, inte per dag?

Nej, löjlig artikel eller som Wilkins Micawber sa i David Copperfield:
"Annual income twenty pounds, annual expenditure nineteen pounds nineteen and six, result happiness. Annual income twenty pounds, annual expenditure twenty pounds nought and six, result misery"   

Det är kortsiktigt tänkande som skapar obalanser i den privata ekonomin, inte inkomst eller socialstatus. Oförmågan att inte kunna planera sina utgifter eller att kunna hålla disciplin att inte spendera mer än vad man tjänar.

Portföljsammanställning Q1 2016

Nedan följer en portföljsammanställning för första kvartalet 2016:

Aktieportfölj

Bolag/aktie	Valuta	Antal	Portföljandel
NGS Group	SEK	460	25%
RailCare	SEK	200	7%
H&M	SEK	40	3%
Havyard	NOK	1961	2%
Tesco	GBp	2700	20%
Likvider	SEK	-	43%

Hittills i år är viktad totalavkastning: +4% (SIXRX: -0,25%) - Värdeökning 13 tkr
Värde på portfölj: 0,31 miljoner 

Under första kvartalet har jag köpt RailCare och H&M samt ökat något i NGS Group. Insatt belopp under kvartalet är 10 000 kr. Amorterat är 25 000 kr. Erhållen utdelning (efter skatt) uppgick till 0 kr. 

Har minskat ner likviden något, men har fortfarande en stor del redo i väntan på en större korrektion. Havyard, vilket är mitt största/minsta sorgebarn har fortsatt ner i källaren. Bolaget värderas långt under eget kapital och under nettokassan, men likviditeten i aktien är urusel. Påfrestande att se på, men ingenting att göra. Inväntar nästkommande rapport. Kommer sälja ifall det utlyses någon oväntad nyemission (=jag tolkat allting helt felaktigt) eller ifall verksamheten verkligen kollapsar.  Omsättningen var runt 1,7 miljarder NOK förra året och bolaget handlas nu till en kurs som värderar bolaget till 70 miljoner!! 

RailCare har jag skrivit om här ifall någon är intresserad. Kan tänka mig att öka i bolaget, men inväntar Q1:an innan jag eventuellt köper något mer. 

Tesco fortsätter på sin turn-around. Inga klagomål från mig, tror nog att de inom några har fått ordning på verksamheten igen. Mat kommer människor fortsatt att köpa oavsett brexit. Dessutom lär bolaget automatiskt visa på tillväxt igen när inflationen väl tar sig över nollan igen. Lidl ger jag inte mycket för heller.        

Nya investeringskriterier

Lovade i höstas att jag skulle återkomma med nya investeringskriterier. Jag har tidigare följt någon sorts blandning av Graham och Lynch när jag tittar på investeringar (även fast det kanske inte alltid har framgått här).

Det jag tänkte nu är att förändra investeringskriterierna en aning och från och med nu använda det nya ramverket när jag berättar om nya investeringar eller bolag jag tittar på.

Det jag tänkte dela upp det på är:
Affärsmodell: Den viktigaste kategorin. Här letar jag efter:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
c) Helst konjunkturoberoende intjäning
d) Tillväxt

Balansräkning/storlek: 
a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)
b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
b) Delar inte ut mer än redovisad vinst

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.

Värderingen är det jag tycker är svårast. Vad är egentligt rätt pris att betala för ett bolag? Är H&M värt p/e 23, men NGS endast p/e 10, trots att de växer i samma takt? Eller föreligger det en felprissättning alt. en permanent storlekspremie? Lämnar frågan lite öppen för senare definition.

Kriterierna är rätt basic och flera är utan kvantifierade mål. Jag tror ändå att de kommer hjälpa mig fatta mer strukturerade köp. Återkommer med en genomgång av mina befintliga innehav.

Vad kan man lära sig av en dålig investering?

Jag följer en del ekonomi- och aktiebloggar med varierande kvalité och analysförmåga. En sådan blogg som tillhör skaran som gör ett grundligt arbete är Aktiefokus. Det betyder att jag även har följt turerna och läst analyserna av Vardia. För att göra en lång historia kort kom bloggen fram till att Vardia var köpvärt och vidhöll detta i nästan 2 år, detta trots att både bolaget och aktiekursen gick åt fel håll. Vilka lärdomar han drar ska bli intressant att följa. 

För egen del har jag gjort två riktigt dåliga investeringar de senaste åren: Qbank och Havyard.

Qbankdebaklet kan ni läsa om här (Slutsats efteråt var att inte gå in i mindre bolag än 500 miljoner i market cap, det har jag dock justerat något till att istället bli 300 miljoner i market cap! - Få se om det håller ...).

Havyard är inte riktigt avslutat ännu utan är lite av dagens ämne. Frågorna jag ställer mig själv är: Bör jag sälja? Borde jag ha sålt tidigare? Borde jag någonsin ha gått in? Jag ligger närmare 70% minus på investeringen ...

En lärdom jag dragit av investeringen hittills är att jag inte ska pyssla med balansräkningsinvesteringar (asset plays) utan istället endast med resultaträkninginvesteringar (med vissa krav på balansräkningen) istället. Anledningen är att jag som investerare är värdetagare. Vad jag menar med det är att jag inte har kapital nog att kunna driva förändringar i bolaget. Havyard borde likvideras och pengarna borde delas ut till aktieägarna, men jag har ingen möjlighet att driva bolaget i den riktning, utan tvingas istället sitta vid sidlinjen och se min investering förminskas.

Rent balansräkningsmässigt är Havyard fortfarande köpvärt, den handlas långt under eget kapital och med en stor nettokassa. De delar dock inte ut några pengar och gjorde en förlust under Q4:an. Framöver ser det väl lite bättre ut, men jag har egentligen ingen lust att sitta och äga den här typen av bolag. Ska jag sälja? Än så länge tycker jag värdet finns där och jag vill gärna vänta och se hur Q1:an och kanske Q2:an faller ut, men jag tycker det är svårt situation.   

Någon som har något gott råd? Känner mig villrådig. Rapporter från bolaget hittar ni här

Analys - Railcare del2

Jag tänkte utöka analysen av Railcare något i mitt följande inlägg. Jag har gått igenom anslagen till trafikverket de senaste åren och sammanställt de i en graf nedan:

Källa: ESV, Regleringsbrev Trafikverket 2013-2016

Som framgår av grafen ökar anslaget för den del som Trafikverket själva disponerar med runt 8% 2016 jämfört med 2015, och järnvägsunderhållsdelen ökar med runt 20%. Det behöver inte per definition innebära att Railcares omsättning kommer att gå upp 8 eller för den del 20%, men jag tycker ändå att det ger en fingervisning om att efterfrågan på deras tjänster sannolikt kommer att gå upp i år då Sverige står för ungefär 50% av omsättningen. VD har nog skäl att vara positiv.