Tänkte jag skulle kolla på lite nya bolag. Först ut är Railcare. Noterat på aktietorget och med ett börsvärde på strax över 400 miljoner.
Om bolaget
Railcare erbjuder tjänster inom järnvägsunderhåll, specialtransporter på järnväg och maskinförsäljning. Deras verksamhet finns i fyra länder: Sverige, England, Norge och Danmark, där Sverige och England är dominerande.
För att förklara lite mer konkret vad de gör så sysslar de med att (1) lägga in nya trummor under järnvägen (för dränering), (2) snö och lövröjning, (3) renoverar elkablar och sedan så (4) hyr de ut lok, renoverar lok, samt kör vissa specialtransporter.
Den underliggande efterfrågan i Sverige åtminstone, bedömer jag som ökande, mer underhåll behövs och politiker har börjat allokera resurser till problemet. I England är det mer svårbedömt, men jag antar att en liknande problematik nog finns där med eftersatt underhåll.
Bolaget befinner sig i en expansionsfas där de bland annat utökat antalet Railvacs (underhållningståg) under hela 2015 i England och etablerat nytt kontor och anställt mer personal där. Ytterligare en Railvac (totalt då 6) ska levereras och driftsättas under året (de kör 4 av 5 nu, en är i reserv). Tidigare v-vd är sedan mitten av 2014 ny vd för bolaget. Den gamle vdn Ulf Marklund och grundaren är numera v-vd.
Ekonomin
Railcare omsatte runt 300 miljoner 2015, vilket var oförändrat från 2014. Det ska dock påpekas att de hade ett stort stopp i England under nov/dec då allting stod stilla, vilket har dragit ner omsättningen och resultatet för helåret 2015. Underliggande tillväxt bedömer jag ligger mellan 5-15% för 2015, Remiums prognos ligger på en tillväxt på 20% mellan 2015 till 2016. Alltså en förväntad omsättning på runt 330-360 miljoner för 2016.
Resultatmässigt har de gjort ett positivt resultat sedan 2012, då de verkar ha fått ordningen på verksamheten. Ifall vi marginalmässigt tar 2014 som ett "normalår" landar rörelsemarginalen runt 18-19% och ett ROE på runt 40%! Railcare har dock en del leasingavtal som dopar ROE en del. Helt klart godkänd lönsamhet ändå. Ifall vi tittar på 2015 var resultatet halva det som för 2014, trots ungefär samma omsättning. Viss kostnad hade de säkert för stoppet, men jag tolkar snarare detta i likhet med vad vd:n förmedlar i sin Q4 presentation att bolaget satsat på expansion under året. Ett exempel är att personalkostnaderna har ökat med runt 32% mellan 2014 till 2015.
Skuldsättningsmässigt ligger de ganska högt i förhållande till eget kapital (2,3 ggr), men räntekostnaderna i förhållande till den totala skulden (borträknat skatteskulden) ger en ränta på 2,7%. En stor del förklaras av den leasingskuld på runt 95 miljoner (2014 årsredovisning) som blåser upp skulden. Oavsett så ligger räntetäckningsgraden på 4,8 ggr för 2015 och på 8 ggr för 2014, helt klart godkänt.
Värdering
En normal intjäning ligger nog någonstans för 2016 på runt 40-50 miljoner efter skatt. Givet att det finns en konvertibelskuld som sannolikt kommer ge en utspädning på 9% (i början av 2017) ger ett börsvärde på 430 miljoner (98 kronor per aktie) ett p/e-tal på mellan 9,5-12 för helåret 2016.
Slutsats
Tycker det ser lovande ut. En stor osäkerhet är ju dock hur upphandlingar och liknande sker på järnvägsunderhåll, har ingen koll på det. Något som har det? Annars skulle jag säga att det ser köpvärt ut givet att bolaget kan leverera tillväxt framöver.
För mer läsningen kan jag tipsa om en kortare intervjun med vd angående Q4-rapporten:
https://www.youtube.com/watch?v=Uia2jT5GdZA
torsdag 3 mars 2016
onsdag 2 mars 2016
Inköp - NGS Group
Jag har ökat upp i NGS Group och äger nu 460 aktier i bolaget.
För ungefär två veckor sedan annonserade bolaget en breddning av verksamheten när de förvärvade bolaget Human Capital (uthyrning av ekonomipersonal). Human Capital omsatte preliminärt för 2015 73 miljoner kronor och gjorde en vinst på runt 10 miljoner efter skatt. Förvärvet gjordes till 50-70 miljoner (varav 20 miljoner finansierades genom en nyemission). 50 miljoner betalas nu och resterade 20 miljoner, givet att vissa parametrar uppfylls.
NGS Group omsatte före förvärvet 535 miljoner kronor (490 miljoner, 2014, +9% organisk tillväxt) och gjorde en vinst på runt 28 miljoner efter skatt (kostnader för framtida listbyte belastade Q4:an med 3,5 miljoner). Ifall vi skulle räkna bort listbyte-kostnaderna motsvarar det ungefär 2,7 miljoner efter skatt (3,5*0,78).
Totalt blir alltså resultatet för den nya koncernen runt 41 miljoner (på ett normalt rullande år, listbyte-kostnader borträknade). Antalet aktier efter förvärvet (en nyemission genomfördes) är 2 255 717 st. Ifall vi slår samman de siffrorna motsvarar det ett resultat efter skatt på 18,2 kronor per aktie!
Så vid en kurs på runt 160 handlas aktien till ett p/e på 8,8 på 2015 års siffror. Billigt tyckte jag och köpte fler aktier.
För ungefär två veckor sedan annonserade bolaget en breddning av verksamheten när de förvärvade bolaget Human Capital (uthyrning av ekonomipersonal). Human Capital omsatte preliminärt för 2015 73 miljoner kronor och gjorde en vinst på runt 10 miljoner efter skatt. Förvärvet gjordes till 50-70 miljoner (varav 20 miljoner finansierades genom en nyemission). 50 miljoner betalas nu och resterade 20 miljoner, givet att vissa parametrar uppfylls.
NGS Group omsatte före förvärvet 535 miljoner kronor (490 miljoner, 2014, +9% organisk tillväxt) och gjorde en vinst på runt 28 miljoner efter skatt (kostnader för framtida listbyte belastade Q4:an med 3,5 miljoner). Ifall vi skulle räkna bort listbyte-kostnaderna motsvarar det ungefär 2,7 miljoner efter skatt (3,5*0,78).
Totalt blir alltså resultatet för den nya koncernen runt 41 miljoner (på ett normalt rullande år, listbyte-kostnader borträknade). Antalet aktier efter förvärvet (en nyemission genomfördes) är 2 255 717 st. Ifall vi slår samman de siffrorna motsvarar det ett resultat efter skatt på 18,2 kronor per aktie!
Så vid en kurs på runt 160 handlas aktien till ett p/e på 8,8 på 2015 års siffror. Billigt tyckte jag och köpte fler aktier.
tisdag 23 februari 2016
Hur mycket sparar svensken egentligen?
Med anledning av bloggen Cornucopias inlägg här om dagen angående hur mycket Stockholmarna egentligen sparar och skuldsätter sig. För att göra en lång historia kort var det först endast 7 % som sparande följt av en rättelse som gick ut nyss. Siffrorna var omvända.
Nedan är en ögonblicksbild från konjunkturinstitutets hushållsundersökningen i Januari 2016 där man får uppge hur mycket man sparar. Jag har lyft ut "storstadslän", vilket får representera Stockholm.
Som framgår uppger 78 % att de sparar i någon utsträckning. Det ska dock läggas till att detta är vad de själva anser och inte tar upp några egentliga nivåer på sparandet.
Om vi vänder på steken och tittar på om folk skuldsätter sig framkommer fortsatt en rätt positiv bild. Nedan data från 2010 och framåt:
Trenden verkar vara nedåt och befinna sig på en låg nivå i förhållande till historiska nivåer. Detta är alltså sammanräknat svarsalternativen: skuldsätter sig något och mycket (från tidigare diagram).
Detta är dock fortsatt inte hela bilden. Idag publicerade SCB att själva "totalbeloppet" av sparandet var negativt under fjärde kvartalet 2015. När SCB pratar om sparande menar de belopp som vi lägger till tillgångar minus vad vi lägger till skulderna. Summan av detta är nettoförmögenheten. Nedan presenteras "sparandet" eller förändringen under angivet år.
Som det framkommer var sparandet, exklusive avsättningar till tjänstepension, negativt under 2015 och negativt under större delen av 2000-talet. Detta beror dock på att vi håller på att skuldsätta oss för att elda på en bostadsmarknad, snarare än att vi konsumerar upp pengarna.
Rörigt?
Ja, det var lite tanken med detta inlägg. För det enda statistiken egentligen säger är att vi 1. Håller på att skuldsätter oss mer och mer (för att elda på bomarknaden). 2. Att en majoritet av befolkning förmodligen sparar något varje månad (oklart belopp).
Rätt så självklart inte sant?
Och, för att slå spiken i kistan vill jag länka till följande rapport:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-
Som slår fast att det är folk som tjänar över genomsnittsinkomsten som sparar och att ju mer du tjänar desto mer av din disponibelinkomst (lön efter skatt) sparar du (din sparkvot går upp).
Källkritik är A och O i en värld av siffror och alla möjliga undersökningar.
Här har ni rådatan till graferna:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/#c_undefined
http://statistik.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/KonjBar/KonjBar__hushall/hushall.px/?rxid=60738865-b771-4eb2-a16f-80d36ba83bd9
Hoppas ni lärde er nått!
Nedan är en ögonblicksbild från konjunkturinstitutets hushållsundersökningen i Januari 2016 där man får uppge hur mycket man sparar. Jag har lyft ut "storstadslän", vilket får representera Stockholm.
Som framgår uppger 78 % att de sparar i någon utsträckning. Det ska dock läggas till att detta är vad de själva anser och inte tar upp några egentliga nivåer på sparandet.
Om vi vänder på steken och tittar på om folk skuldsätter sig framkommer fortsatt en rätt positiv bild. Nedan data från 2010 och framåt:
Trenden verkar vara nedåt och befinna sig på en låg nivå i förhållande till historiska nivåer. Detta är alltså sammanräknat svarsalternativen: skuldsätter sig något och mycket (från tidigare diagram).
Detta är dock fortsatt inte hela bilden. Idag publicerade SCB att själva "totalbeloppet" av sparandet var negativt under fjärde kvartalet 2015. När SCB pratar om sparande menar de belopp som vi lägger till tillgångar minus vad vi lägger till skulderna. Summan av detta är nettoförmögenheten. Nedan presenteras "sparandet" eller förändringen under angivet år.
Som det framkommer var sparandet, exklusive avsättningar till tjänstepension, negativt under 2015 och negativt under större delen av 2000-talet. Detta beror dock på att vi håller på att skuldsätta oss för att elda på en bostadsmarknad, snarare än att vi konsumerar upp pengarna.
Rörigt?
Ja, det var lite tanken med detta inlägg. För det enda statistiken egentligen säger är att vi 1. Håller på att skuldsätter oss mer och mer (för att elda på bomarknaden). 2. Att en majoritet av befolkning förmodligen sparar något varje månad (oklart belopp).
Rätt så självklart inte sant?
Och, för att slå spiken i kistan vill jag länka till följande rapport:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-
Som slår fast att det är folk som tjänar över genomsnittsinkomsten som sparar och att ju mer du tjänar desto mer av din disponibelinkomst (lön efter skatt) sparar du (din sparkvot går upp).
Källkritik är A och O i en värld av siffror och alla möjliga undersökningar.
Här har ni rådatan till graferna:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/#c_undefined
http://statistik.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/KonjBar/KonjBar__hushall/hushall.px/?rxid=60738865-b771-4eb2-a16f-80d36ba83bd9
Hoppas ni lärde er nått!
söndag 21 februari 2016
Köpläge Fortum? - Elpriser och vindproduktion Sverige 2001-2015
Som bekant har energipriset i världen och elpriset i Sverige sjunkit markant under de senaste åren/året. Ifall vi bara blickar på Sverige så lider hela branschen av en överproduktion av el. Den stora boven i dramat är vindkraften som för fem år sedan i princip var obefintligt, men som nu producerar runt 10% av elproduktionen (baserat på medeltal i januari som var 9%).
Ovan är en graf som visar elpriset i blått, med skala till vänster, och vindkraftproduktionen i orange, med skala till höger. Samtidigt finns det mål inom regeringen på att öka vindkraftproduktionen från 2015 års nivå på 16,5 TWh till runt 30 TWh till 2020. Och vet ni vad det fiffiga är? Investeringarna i vindkraft subventioneras genom elcertifikatsystem som betalas av elkonsumenterna. Alla som köper el i dagsläget betalar alltså för att öka produktionen ännu mer. Så även fast både Oskarhamn 1-2 och Ringhals 1-2 kommer att stängas till 2020 samt NordBalt-kabeln som gick i drift här om veckan, kommer det att krävas ännu mer nedstängningar för att få en prisbalans i systemet.
Kan bara konstatera att det nog inte är någon vidare idé att köpa Fortum-aktier den närmaste tiden för elpriserna kommer att hållas på rekordnivåer lång tid framöver, så vida inte elcertifikatsystemet skrotas i närtid, vilket inte kommer hända.
lördag 6 februari 2016
Funderar på ny strategi
Jag skrev ju här om veckan om investeringskriterier, dvs vilka typer av bolag du kommer in dig på.
När jag har tänkt mer på saken funderar jag på att lägga till en strategi. Den är knappast ny, men ny för mig. Den går ut på att leta efter stabila utdelare. Det jag menar är inte att leta efter bolag som ger en hög utdelningen utan efter bolag som ger en stabil utdelning och som har förutsättning för att fortsätta ge ut en stabil utdelning.
Det jag har tänkt att införa som krav är (1) minst 3% årlig utdelning (2) stabil underliggande verksamhet, dvs inga förlust år. (3) stark balansräkning, helst helt skuldfri.
Fördelen med den här typen av strategi är att man inte behöver fundera på när man ska sälja bolaget, det ska man aldrig, om inte något väldigt väsentligt förändras. Förhoppningsvis kanske bolaget även växer med någon eller några procent per år, vilket gör att utdelningen med tiden växer.
Kanske inte direkt raketforskning och de flesta börjar nog med den här typen av strategi, men bättre sent än aldrig.
Jag har redan nu gått från ord till handling och köpt på mig 36st H&M-aktier på en utdelning på 3,5%. Fler köp kommer nog att följa vad det lider. Har ni några tipsa på andra bolag som uppfyller mina kriterier? Clas Ohlson funderar jag själv på att lägga till.
När jag har tänkt mer på saken funderar jag på att lägga till en strategi. Den är knappast ny, men ny för mig. Den går ut på att leta efter stabila utdelare. Det jag menar är inte att leta efter bolag som ger en hög utdelningen utan efter bolag som ger en stabil utdelning och som har förutsättning för att fortsätta ge ut en stabil utdelning.
Det jag har tänkt att införa som krav är (1) minst 3% årlig utdelning (2) stabil underliggande verksamhet, dvs inga förlust år. (3) stark balansräkning, helst helt skuldfri.
Fördelen med den här typen av strategi är att man inte behöver fundera på när man ska sälja bolaget, det ska man aldrig, om inte något väldigt väsentligt förändras. Förhoppningsvis kanske bolaget även växer med någon eller några procent per år, vilket gör att utdelningen med tiden växer.
Kanske inte direkt raketforskning och de flesta börjar nog med den här typen av strategi, men bättre sent än aldrig.
Jag har redan nu gått från ord till handling och köpt på mig 36st H&M-aktier på en utdelning på 3,5%. Fler köp kommer nog att följa vad det lider. Har ni några tipsa på andra bolag som uppfyller mina kriterier? Clas Ohlson funderar jag själv på att lägga till.
söndag 24 januari 2016
Investeringskriterier - Krav eller önskemål?
Alla vi som hållit på med aktier och investeringar i bolag ett tag brukar genom året arbetat fram ett antal investeringskriterier som stöd i köpprocessen. Det är inte alltid man följer de slaviskt, men någon typ av ramverk eller kriterier brukar vara vanligt. Ibland kan de vara formaliserade, som hos Graham (notera ordvitsen!), och ibland kan de vara mer holistiska som hos Lynch. Jag själv har faktiskt olika kriterier beroende på vilken typ av investering det är. I stora drag har jag historiskt investerat i tre olika kategorier: Fast growers, Turn arounds och Asset plays.
Fast Growers
När det gäller Fast growers letar jag efter bolag med runt p/e 10 i värdering, helst helt skuldfritt, och med ett underliggande organiskt tillväxt. De bör aldrig under de senaste åren ha gått med förlust. Storleksmässigt ska de vara små, men inte för små, d.v.s. ha ett market cap under SEK 500 miljoner.
Turn arounds
Här letar jag efter industrier i kris, men vars produkt är ständigt efterfrågad. Exempelvis matvaror, el etc. Här spelar aktiekursutvecklingen en väldigt stor roll, med logiken; ifall någon har varit beredd att betala 40 miljarder i värdering för det här bolaget som tillhandahåller matprodukter lär någon åter igen i framtiden vara beredd att betala det, förutsatt att de är på samma marknader som tidigare.
Asset plays
Fortum var en typ av asset play. Där man kan identifiera tillgångar som är större än vad de ser ut. En mer formell asset play är att försöka hitta net-nets eller bara aktier utan större skuldsättning som handlas under eget kapital.
Min erfarenhet är att Fast growers är den bästa kategorin. I nuvarande värderingsklimat är det dock svårt att hitta den typen av bolag och nackdelen med Fast growers är att de löper en större risk att gå i konkurs, alt. stora vinstras, då de blir utkonkurrerade av större bolag eller marknadstrenden de växt på förändras.
Hur ser ni på saken? Vad använder ni er av för kriterier? Är de alltid universella eller ändras de beroende på typ av investering eller bolag?
Fast Growers
När det gäller Fast growers letar jag efter bolag med runt p/e 10 i värdering, helst helt skuldfritt, och med ett underliggande organiskt tillväxt. De bör aldrig under de senaste åren ha gått med förlust. Storleksmässigt ska de vara små, men inte för små, d.v.s. ha ett market cap under SEK 500 miljoner.
Turn arounds
Här letar jag efter industrier i kris, men vars produkt är ständigt efterfrågad. Exempelvis matvaror, el etc. Här spelar aktiekursutvecklingen en väldigt stor roll, med logiken; ifall någon har varit beredd att betala 40 miljarder i värdering för det här bolaget som tillhandahåller matprodukter lär någon åter igen i framtiden vara beredd att betala det, förutsatt att de är på samma marknader som tidigare.
Asset plays
Fortum var en typ av asset play. Där man kan identifiera tillgångar som är större än vad de ser ut. En mer formell asset play är att försöka hitta net-nets eller bara aktier utan större skuldsättning som handlas under eget kapital.
Min erfarenhet är att Fast growers är den bästa kategorin. I nuvarande värderingsklimat är det dock svårt att hitta den typen av bolag och nackdelen med Fast growers är att de löper en större risk att gå i konkurs, alt. stora vinstras, då de blir utkonkurrerade av större bolag eller marknadstrenden de växt på förändras.
Hur ser ni på saken? Vad använder ni er av för kriterier? Är de alltid universella eller ändras de beroende på typ av investering eller bolag?
fredag 8 januari 2016
Soliditen och likviditeten - en jämförelse
Läste om att Karl Hedin hade sålt av halva aktieportföljen och att gruppen nu hade en soliditet på 78 procent och ett eget kapital på 2,8 miljarder kronor inkl. en miljard i likvida medel (d.v.s. ca 28 procent).
Breaking Bucks gruppen hade en soliditet vid årsskiftet på 52 procent och ett eget kapital på 2,19 miljoner kronor inkl. 0,18 miljoner i likvida medel (d.v.s. ca 4 procent).
Analys: Jag står helt klar sämre rustad inför nästa kris än Karl Hedin även fast jag också ligger med 62% likviditet på själva aktieportföljen är huvuddelen av mitt egna kapital inbundet i bostaden. Den största risken jag har är såldes att drabbas av en likviditetskris som orsakas av ett marginal call från banken. Låt oss hoppas att så inte sker utan att jag kan utnyttja likviditet i aktieportföljen när det blir dags!
Hur ser eran soliditet och likviditetssituation ut?
Breaking Bucks gruppen hade en soliditet vid årsskiftet på 52 procent och ett eget kapital på 2,19 miljoner kronor inkl. 0,18 miljoner i likvida medel (d.v.s. ca 4 procent).
Analys: Jag står helt klar sämre rustad inför nästa kris än Karl Hedin även fast jag också ligger med 62% likviditet på själva aktieportföljen är huvuddelen av mitt egna kapital inbundet i bostaden. Den största risken jag har är såldes att drabbas av en likviditetskris som orsakas av ett marginal call från banken. Låt oss hoppas att så inte sker utan att jag kan utnyttja likviditet i aktieportföljen när det blir dags!
Hur ser eran soliditet och likviditetssituation ut?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)