lördag 31 december 2016

Årssammanställning 2016

Under 2016 tog flera av mina innehav revansch och året gick bra trots stor initial kassa. Totalt har 80 000 kr satts in och 25 000 kr har amorterats på bolånet. Totalavkastning landande på plus 46 000 kr vilket, med en viktad bas, ger en ökning på 14% för 2016. Helt klart godkänt och över SIXRX på 10%, men något under mitt absoluta mål på 20% per år.

Jag började året med en stor kassa, på ungefär 60% av portföljen som suggestivt minskades ner under året för att återigen öka till dagens ungefär 45%.

Flera av mina innehav som gick dåligt under fjolåret, gick desto bättre i år. Störst ökning har Tesco och Havyard stått för.

Förra året skrev jag exempelvis så här om Havyard: "Bolaget handlades när jag köpte aktien med ungefär 50% rabatt mot eget kapital och med en kassa som täckte upp runt 70% av börsvärdet. Idag täcker kassan mer än börsvärdet och trots att bolaget stabiliserat kassaflödet, anpassat kapaciteten, har aktien fortsatt att falla sedan dess. Helt oförklarligt tycker jag, men vad vet jag?" 

Aktien rusade sedan under året med ungefär 300-400%, men eftersom jag tvivlade vågade jag inte investera ytterligare när värderingen var som lägst, så i slutändan gick jag ungefär plus minus noll på affären. En läxa om att inte tvivla när det som mörkast ut.

Tesco har fortsatt på sin turn-around resa och har värderats upp kraftigt. Förhoppningsvis så kommer en ökad inflation i England att spilla över i tillväxtsiffror för hela branschen och ge en extra skjuts under 2017.

Under året har en mängd nya bolag åkt in i portföljen samtidigt som både NGS Group och Tesco finns kvar från föregående år. På längre sikt vill jag få ner omsättningen av innehaven, men jag finner det svårt att vara kvar i bolag som blivit dyra. Ett exempel är Nolato som jag ägt under året, men som jag sålde av under Q4 därför att de (1) är ett cykliskt bolag som lär drabbas hårt när konjunkturen viker snart, (2) är exponerade mot Eriksson och Telekom som visar på nedgång i bolaget, (3) värderas till p/e 20, trots att vinsten minskar och de kommer ha kostnader för Treef-förvärvet i Q4:an. Jag inser att anledning (3) och (2) sannolikt är kortsiktigt och (1) är en fråga om tajming, som är väldigt svårt, men men, vi får se om ett år och vidare utvärdera.

Jag har även under Q4, minskat ner något på NGS Group och Railcare samt ökat något i ICA. Det ska ses som en konjunkturförsäkring, då jag ville öka min likviditet och gå mot mer defensiva innehav. Railcare sålde jag för 134 kr per aktie och NGS Group för 187 kr per aktie. Tror fortsatt stenhårt på bolagen, då bägge är lågt värderade samtidigt som det finns stora behov av personal till vården (NGS Group) och underhåll av järnvägsnäten i Sverige och England (Railcare).

Nedan följer utgående portföljsammanställning för 2016:

Aktieportfölj
Bolag/aktie      Valuta         Antal           Portföljandel  
Avega SEK 1000 5%
Nilörn SEK 70 1%
NGS Group SEK 180 8%
RailCare SEK 250 8%
H&M SEK 160 10%
Tesco GBp 2700 15%
ICA SEK 120 8%
Likvider SEK - 45%

Hittills i år är viktad totalavkastning: +14% (SIXRX: 10%, Avanza Zero: 9%) - Värdeökning 46 tkr. Värde på portfölj: 0,41 miljoner 

Den största kapitalmässiga ökningen stod Tesco för tätt följt av Havyard. NGS Group och Railcare.

Lägenhet
Eget kapital i lägenheten uppgår till runt 2,1 miljoner.

onsdag 21 december 2016

IT-bubblan 2.0?

Dagens inlägg tänkte jag ägna åt spekulation. Spekulation om aktier kanske du tror? Nej, idag ska vi försöka gissa var det smäller nästa gång. Vad det är som orsakar nästa lågkonjunktur.

Det är egentligen rätt hopplöst att försöka gissa var det kommer smälla eftersom en bubbla till sin natur är fullt rationell tills det smäller. Då blir det en bubbla, inte innan.

Men, skam det som ger sig.

Det jag har spanat efter är en skuldsättning som byggts upp på ett ohållbart sätt och som inte har löpande intäkter för att täcka skuldsättningen.

Det jag kommit fram till är att vi rör oss mot en IT-bubbla 2.0. Uber tycker jag är ett bra exempel som värderas till runt 600 miljarder kronor, trots att bolaget kommer göra en förlust på minst 20 miljarder kronor i år. Jag förstår själva grejen att du har en first mover advantage med att etablera en position, men helt seriöst med en taxibil app? Det är hur lätt som helst att få en taxi och det finns en uppsjö att välja mellan beroende på hur priskänslig du är som konsument. Det är bekvämt att sitta i en Taxi Stockholm också, de borde nog kunna bygga en app om de inte redan gjort det. Det Uber erbjuder är inte unikt utan kan ganska enkelt substitueras. Större delen av taxitrafiken skulle jag även vilja påstå är från lokala resenärer och inte utländska. Och, i större delen av världen är taxitrafiken prisreglerad, samt har löner som redan är väldigt nedpressade. Att Uber skulle vara så mycket mer effektivt köper jag inte. Det är snarare ett nyhetens behag och sponsrade priser som håller uppe tillväxten. När kommer investerare att vakna upp och sluta finanserna detta kortbygge? Det visar sig att jag inte är ensam om mina tankar. Läs mer på ft.

Vidare när vi blickar inåt och mot Sverige, kan vi se att onoterade bolag har samlat in massivt med kapital de senaste åren. Samtidigt har vi sett en våg av noteringar där gemene man nu är övertygad om att bara man får tilldelning i en introduktion finns det massor med pengar att tjäna. Det om något är en varning att bubblan är uppblåst.


Sammantaget tror jag vi rör oss mot en situation där någon helt plötsligt börjar ifrågasätta varför de plöjer ner hundratals miljarder i techbolag som inte tjänar några pengar. När så sker kommer det sprida sig till börsen och till fastigheter. Det är iallafall min gissning! =) Följer upp till nästa jul!

onsdag 30 november 2016

Värdering och prognos innehav

Var länge sedan jag gick igenom mina innehav ur ett värderings- och prognosperspektiv. Egentligen tycker jag värdering är rätt vanskligt. Olika bolag har olika nivåer, om man så vill, på vad som är ett rimligt p/e-tal. Och i slutänden är det inte vilket p/e-tal du köper ett bolag för som spelar roll, utan att tillväxten som motiverade p/e-talet förblir eller förbättras. Att köpa H&M för p/e 15 kan vara billigare än att köpa Avega för p/e 10, förutsatt att H&M fortsätter att växa 5-10% per år och Avega inte gör det. Därför är det lätt att suboptimera portföljen utifrån värdering.

Hur som är kommer en genomgång av mina innehav samt egna prognoser framåt. Hoppas de ger er hjälp på vägen att fatta egna investeringsbeslut.

Bolag
Kurs   
VPA 16e  
p/e 16e  
VPA kort sikt  
VPA lång sikt 
Utdelning 16e
Avega 22,4 1,7 13 + + +
NGS Group 188 15,5 12 ++ + +
RailCare 132 10 13 ++ ++ 0
H&M 268 11 24 - + 0
Nolato 256 12,6 20 - + 0
Tesco 209 8 26 + ++ 0
ICA 275 18 15 + + +
Novo Nordisk 234 15 16 + + 0

++ = 5-10% tillväxt, + = 0-5% tillväxt. På utdelning betyder det endast att jag tror de kommer höja utdelningen. 0:a betyder att den förblir samma som föregående år.

onsdag 23 november 2016

Likviditetsreserv

Idag släppte Riksbanken sin kvartalsvisa rapport för Finansiell stabilitet. Läs den gärna för ett få en makro och sparöverblick av Sverige. 

Rubriken på rapporten lyder "Banker och hushåll behöver öka sin motståndskraft" och i den framkommer att hushåll med en skuldkvot över 600 procent (d.v.s. bland annat jag), vanligtvis har ett för lågt innehav av likvida tillgångar. Vidare lyfts fram det fram i ett annat ämne att bankerna bör ha ett bruttosoliditetskrav på 5%, 2018, d.v.s. den mängd eget kapital de bör hålla i förhållande till deras totala utlåning.

Jag vill inte vara sämre själv och har därför beslutat att hålla 5% av min utestående bostadsskuld i kontanter, vilket i nuläget skulle motsvara ungefär 20-25% av min aktieportfölj. 100 tkr blir det faktiska minimibeloppet och istället för 2018 vill jag att det ska vara infört senast våren 2017. Vid eventuell kraftig nedgång på börsen ska jag dock kunna få använda likviditetsreserven för opportunistiska köp, men 100 tkr ska agera som ett ankare framöver.

Hur ser det ut för er? Håller ni en kriskassa redo? Eller ligger ni alltid 100% investerade?  

måndag 21 november 2016

Att lära sig ta en nedgång

Jag tror alla som handlar med aktier någon gång har tänkt tanken, "varför sålde jag inte?". Tanken brukar leta sig fram i samband med magont och allmän oroskänsla som följer vid en börsnedgång eller en "dålig" rapport eller nyhet. Det är heller inte ovanligt att tanken dyker upp precis efter du har sett portföljen på All Time High och mer eller mindre känt dig som en expert i stockpicking.

Då är det lätt att glömma att du inte äger en aktie - du äger en del av en verksamhet, vars dagliga drift INTE avspeglas i den dagliga aktiehandeln. Det är förväntningar om den dagliga driften som avspeglas i aktiekursen. Och, de fluktuerar med en väldig fart, upp och ner.

Därför är det viktigt att lära sig ta en nedgång och på samma sätt sluta bry sig om dagligt depåvärde. Det är givetvis lättare sagt än gjort.

En sak som jag själv försöker förbättra är att endast gå in i bolag där jag kan ta en nedgång utan att behöva bry mig om hur aktiekursen går. Att exempelvis köpa aktier i ett högbelånat fastighetsbolag eller finansinstitut är upplagt för nervkramande och sömnlösa nätter. För hur agerar du när kursen börjar vika? Kanske vet marknaden något som inte jag vet? Måste de kanske göra en nyemission? Har de åkt på stora kapitalförluster? etc.

Samma sak gäller för bolag med hög konjunkturkänsligt utan en väldigt stark balansräkning eller med produkter som är lätt utbytbara.

Så vad vill jag säga med det här inlägget? Bara egentligen att du ska vara trygg med det bolaget du investerar i. Om du är trygg med investeringen i grunden är det lättare att stå pall när det blåser storm och värderingen på din investering går ner i vindlande fart. Då kan du istället se tillfällen och det psykologiska med värdeminskningen vänds till ett tillfälle för lysande affärer.

torsdag 17 november 2016

Högkonjunktur nästa?

Har fått känslan att en hel del makrostatistik fallit in bättre än väntat. Vi ser kraftigt ökat bostadsbyggande både i Sverige och i USA, arbetslösheten minskar i stadig takt och inflationen har börjat att så sakteligen röra sig uppåt. Är vi kanske på väg in i en sista urblåsning på börsen nu? Vem vet, klart är att det låga ränteläget är vad som hållit uppe värderingen trots Brexit och Trumps oväntade valseger.

Själv funderar jag mest på hur mycket likvider som är rimligt att hålla långsiktigt? Just nu ligger de på relativt låga 15% ungefär. Kanske är en lagom nivå? Eller låter ni den fluktuera likt gamle Graham föreslår mellan 25% till 75%?

måndag 24 oktober 2016

Makrostatistik - Ris eller Ros?

Jag läser en del makrostatistik och allehanda ekonomiska rapporter som exempelvis Riksbanken, SCB, Konjunkturinstitutet och även en del amerikanska rapporter. Det som slår mig mest är att de faktiskt är usla indikatorer på om börsen eller sektorer som helhet ska prestera. Men, de hindrar mig samtidigt från att investera mot en del sektorer.

Ett sånt exempel är direkt exponering mot svenska fastighetssektorn och även indirekt, genom banker. Anledningen är att (1) den real-räntenedgång som har skett sedan 1990-talet borde ha närmat sig vägs ände och (2) det finns en stark politisk vilja att ”stanna upp” prisuppgången. Att skuldsättningen hos Svenska hushåll är rekordstor är givetvis framförallt en effekt av real-räntenedgången. Mot detta finns att (3) befolkning har ökat i större utsträckning än vad det byggs bostäder sedan i början av 90-talet och att (4a) det finns bygghinder i form av dålig produktivitet i byggsektorn samt (4b) uppsjö av regleringar och brister i marktilldelning som gör nybyggnation långsamt.

Det är egentligt rätt svårt att veta vilken av faktorerna som är starkast eller när den ena får övertag över den andra. Och, när man läser den ena varningsrapporten efter den andra är det svårt att veta vad man ska tro på.  


Det sättet jag hanterar osäkerheten i makrostatistiken är att hålla mig borta. Om det är rätt eller fel återstår att se om några år. Hur gör ni? Är ni slavar under statistiken eller viftar ni helt bort den och bara fokuserar på de underliggande siffrorna, hur bolagen presterar just nu? 

tisdag 18 oktober 2016

Inköp Nilörngruppen och ICA, sålt Novotek

Har sålt mitt innehav i Novotek och istället fördelat det på Nilörngruppen och ICA. Nilörngruppen, som ägamintid har lyft fram, går verkligen som tåget med en nära dubbling av Q3-resultatet från föregående år. Samtidigt värderas aktien, trots uppgång, till runt p/e 14 för helåret 2016. Det känns alltid surt att köpa något dyrt, men tvingande mig själv att köpa lite aktier. Är inte helt övertygad om att etiketter har någon vidare "moat", men bolaget verkar uppenbarligen ha träffat rätt i sitt erbjudande för tillfället och jag ser ingen anledning till att det ska förändras inom det närmaste halvåret. Med tanke på det starka resultatet lär de även höja utdelningen nästa år, vilket kommer driva upp kursen ytterligare. 

Jag passade även på att öka något i ICA som fallit tillbaka från nära ATH efter Q2-rapporten. Jag räknar med att de kan leverera ett resultat på strax över 17 kr per aktie, vilket gör att den vid runt 270 kr handlas till p/e 16. Inte super billigt, men väl värt ett köp. 

Novotek har jag sålt då det (1) bolaget är för litet (under 500 miljoner i market cap) och (2) det är ändå en rätt konjunkturkänslig verksamhet samt (3) de säljer mot industrin i Sverige, som är på nedåtgående. Med det sagt, de har fortsatt en stark kassa och Q2-resultatet var det inget fel på. Värderingsmässigt ligger de dock runt p/e 14, vilket är samma som Nilörngruppen, som växer kraftigt och är exponerad mot konsumentmarknaden. 

söndag 2 oktober 2016

Portföljsammanställning Q3 2016

Nedan följer en portföljsammanställning för tredje kvartalet 2016:

Aktieportfölj
Bolag/aktie      Valuta         Antal           Portföljandel  
Novotek SEK 600 3%
Avega SEK 1000 6%
NGS Group SEK 360 16%
RailCare SEK 325 10%
H&M SEK 160 10%
Nolato SEK 120 8%
Tesco GBp 2700 14%
ICA SEK 70 5%
Indexfonder SEK 36 3%
Likvider SEK - 23%

Hittills i år är viktad totalavkastning: +10% (SIXRX: 9%, Avanza Zero: 3%) - Värdeökning 30 tkr
Värde på portfölj: 0,38 miljoner 

Under tredjekvartalet har jag minskat mitt innehav i RailCare samt tagit in Novotek, Avega och ICA som nya innehav. Insatt belopp under kvartalet är 20 000 kr. Amorterat är 0 kr. Erhållen utdelning uppgick till 0 kr. 

Valde att minska något på RailCare eftersom årets resultat kommer att skadas pga det oerhört svaga Q2-resultatet och att det finns risk att Q3 är svagt pga försvagad pund. Kanske något kortsiktigt, men insåg att jag återigen gått in en aning för stort och för snabbt i ett bolag. Nuvarande innehav är jag bekväm att behålla långsiktigt.   

Den relativt stillastående resultatet under kvartalet beror till stor del på att NGS kom med en svag Q2-rapport. Jag har dock valt att inte ändra mitt innehav där något utan tror fortsatt på att de kommer öka både vinst och omsättning de närmaste åren. 

tisdag 6 september 2016

Inköp Avega och Novotek

Har hållit på och letat runt i börsrullorna och hittat två nya bolag som jag valt att investera i.

(1) Avega, som är en IT-konsult, kanske inte den mest högprofilerade (det är väl HiQ) eller den med mest attraktiv affärsmodell (det är väl eWork), men som ändå har vuxit på i sakta takt, helt organiskt, och som är skuldfritt, delar ut en stor del av vinsten samt är relativt attraktiv värderad på runt p/e 12.

(2) Novotek, som är typ en IT-konsult, fast ändå inte. De hjälper företag med produkter och tjänster för IT och automation inom Industrin. Verksam i Norden och Benelux. Har historiskt haft lite svårt med försäljningen i Sverige (som varit på nedåtgående i typ 10 år), men lyckas kompensera det med expansion på de andra marknaderna. Hade ett operativt kassaflöde på runt 18,5 per aktie (kurs är 19,5 kr) förra året och ser ut att bli ännu bättre i år. Skuldfritt och har 50 miljoner i kassa, på ett börsvärde runt 200 miljoner.

Både bolagen är sannolikt konjunkturkänsliga, men ingen av de har visat på förlust och har starka balansräkningar. Direktavkastning är över 5% på båda.

måndag 29 augusti 2016

Tidshorisont på investeringar?

En sak som jag reflekterat över är att jag inte har kvar ett enda innehav från tiden före 2014, då jag på allvar började mäta och följa upp min avkastning. Mitt nuvarande äldsta innehav är Tesco, som jag köpte för 207 pence i september 2014, ett riktigt feldrag med tanke på att jag samtidigt sålde bl.a. Bahnhof för att finansiera köpet.

Argumentet till att jag bytte, var att Bahnhof var fullvärderat (runt p/e 20), och att Tesco, med grundläggande affärsidé att sälja mat och dessutom marknadsledare i England, var värderad i närheten av sitt tjugoårslägsta. 

Nu är Tesco ett innehav som jag aldrig tänkt att sälja med det enkla argumentet att jag tror att affärsmodellen, att sälja mat, aldrig kommer att upphöra att existera. Vi får se om 10 år om bytet fortfarande var ett misstag eller inte. Om de lyckas tjäna pengar igen eller inte.  

För evigt, kanske är en aning överdriven tidshorisont, men jag har ändå någon sorts regel att de investeringar jag gör ska hålla för en nedgång i konjunkturen, de ska kunna hålla sig flytande och det ska inte råda någon tvivel att de inte kommer gå i konkurs eller göra kraftiga nyemissioner.  

Sedan, när det kommer till tidshorisont verkar det som jag har svårare att hålla kvar i innehaven. Speciellt när, som jag tycker, att de inte levererar eller verksamhetsmässigt rör sig åt fel håll. Av den anledningen sålde jag delar av mitt Railcare innehav efter rapporten. Kanske är det kortsiktigt att tänka så, vilket är anledningen till inlägget. 

Och, nu den öppna frågor till er läsare och till mig själv. Borde jag införa någon sorts tidregel för investeringarna som man inte får bryta? Typ om jag köper aktier i bolaget måste jag hålla de i minst 1 år, oavsett hur det går. Vad tror ni? Eller är det fånigt?

onsdag 24 augusti 2016

Sålt Malmbergs Elektriska

Ja, unnade ju mig lite spekulation här om dagen i Malmbergs elektriska och idag kom Q2-rapport in. Den var positiv. Aktien hade redan innan på dagen stigit rätt kraftigt, så det blev ingen större reaktion när rapporten väl kom, men hursom blev det en lyckad spekulation från 148,5 kr till 158 kr, eller runt 6 % på några dagar.

Inga stora belopp, men ändå lite roligare än att köpa en trisslott och förmodligen med mycket bättre odds.

Totalt inbringade mitt lilla spel efter courtage 719 kr.

tisdag 23 augusti 2016

Vad är egentligen en rimlig värdering?

En frågeställning som jag hela tiden återkommer till är just denna: vad är egentligen är rimlig värdering? Jag tycker den är väldigt svår att svara på? Jag tycker nämligen att jag hela tiden hittar vettiga företag, som verkar göra vettiga saker och som växer. Det jag däremot sällan hittar är den typen av bolag till ett billigt pris, och som inte är billiga av en anledning.

Ett bolag, som jag tidigare ägt, och som jag självklart ångrar att jag inte äger fortsatt är Bahnhof, som i skrivande stund står i 207 kr per aktie. De har rapporterat för Q2 och gjorde en vinst för första halvåret på 3,23 kr per aktie (upp med 17% från fjolåret). För hela fjolåret redovisade de vinst på 6 kr per aktie. Vid 207 blir det ett p/e för 2015 på 34,5x och för en höftad prognos för 2016 blir det 29,5x. Är det vettigt? Nu när jag skriver dessa rader tycker jag svaret är uppenbart, nej det är inte vettigt, det är tamejfan för dyrt. Visserligen kommer säkert fiberutbyggnaden fortsätta några år till, men sedan tar det stopp, och precis innan och efter lär det bli stenhård konkurrens om kunderna igen (som vid telefoni). Så nej, trots att siffrorna säger det. P/e 30 för Bahnhof är inte vettigt. 

Själv köpte jag Bahnhof för p/e 10 och sålde vid p/e 20. 

Hursom tillbaka till diskussionen. I min hjärna betalar man p/e 10 för något som står ungefär still (dvs vinsttillväxtmässigt plus minus), ok om marknadsklimaten pressat upp det till p/e 14 nu, men någonstans runt 10-14 borde det ligga. Det leder mig vidare till nästa favorit, Protector försäkring, ett bolag jag också tidigare ägt och som jag vid varje kvartalsrapport imponeras av deras expansion till nya länder och ständigt högre premiumintäkter. För första halvåret rapporterade de en vinst på 3,15 kr per aktie (ned med ungefär 8% jämfört med ifjol). Varför nedgången i vinst, kanske du undrar? Jo, den beror på minskad avkastning på floaten (dvs de pengar som försäkringsbolaget förvaltar och som i stora delar ligger placerad i räntepapper). För hela fjolåret rapporterade de en vinst på 5,48 kr per aktie, dvs på en kurs som ligger på 77 kr (allt är i nok, om ni undrar), dvs ett p/e på 14 för fjolårets vinst och om vi ska höfta för årets runt p/e 15,5. Så summan är att man betalar p/e 15,5 för ett bolag som minskar vinsten. Är det rimligt eller? Ja, jag tycker inte det är tillräcklig marginal, så jag avstår, trots att jag gillar bolaget.

Resonerar jag helt orimligt eller vad säger ni? Helt onekligen går kursen upp på bolag jag tycker är dyra.              

måndag 22 augusti 2016

Unnar mig lite spekulation i Malmbergs elektriska

Jag är som den trogna läsaren vet en långsiktig investerare (eller åtminstone försöker vara det). Ibland, emellertid, så unnar jag mig lite spekulation, dvs en kortsiktig position för att jag tror att något ska hända, eller att bolaget ska överraska på en rapport.

Nu har jag köpt lite Malmbergs elektriska, ett bolag som jag gillar skarpt, men som jag är livrädd för att äga när "den stora fastighetsbubblan" spricker. Om det verkligen är en bubbla, tvista som sagt de lärde, och förmodligen är det ett korkat tankesätt att bry sig om makrorisker (återkommer om 5-10 år om det). Hursom, på onsdag kommer bolagets Q2-rapport, som detta år är exklusive påsken. Dessutom kom det förra veckan in statistik som pekade på att antalet nybyggnationer (och pågående byggnationer) nu befinner sig på rekordnivåer. Jag tänker att de därför kanske överraskar positivt, eftersom kursen legat still i ungefär ett år.

De har tidigare haft lite problem med valutakurser och har väl lite problem med deras norska rörelse. Båda negativa faktorer bedömer jag dock varit rätt stabila under den senaste perioden, vilket gjorde att jag unnade mig en liten position.

88 aktier äger jag. Vi får se på onsdag hur det gick =)

måndag 15 augusti 2016

Mindre inköp i ICA

Aktiviteten på bloggen återspeglar rätt bra vad som händer i min portfölj, nämligen inte mycket. En sak som jag dock kan nämna är att jag den senaste månaden köpt lite aktier i ICA. Bolaget handlas runt p/e 15-16, så inte direkt jättebilligt, men stabil verksamhet som jag tror har konsumtionstrenden med sig. 

Jag har även köpt lite indexfonder. Tanken är att jag med tiden ska hålla ungefär 10% av portföljen i indexfonder, som en hedge mot min egen prestation. 

Det var det hela. Återkommer om jag gör något mer. 

måndag 4 juli 2016

Risker och annat brus

Det finns ett gammalt mattra från Buffet som säger “be fearful when others are greedy and greedy when others are fearful” och jag har tänkt mycket på det i reflektion över mina egna investeringar. I stort handlar det om exempelvis Brexit eller andra makrohändelser som kommer stjälpa världsekonomin, men som sällan gör det. De kan visserligen skapa nedgångar i aktiepriser när de inträffar, men de skapar sällan varaktiga förluster, ifall man har investerat i rätt typ av tillgångar och inte ligger belånad. I smått (i bolagen) handlar det om att separera på tillfälliga motgångar och saker som långsamt eroderar eller bygger upp en affärsverksamhet.

Tillfälliga motgångar eller specifika händelser, som ger en negativ aktiereaktion, tänkte jag koncentrera mig på i detta inlägg.

De brukar kallas risker. Exempelvis Bahnhofs momsrisk, som jag själv gick på för ett par år sedan, Mr Green (andra spelbolags) licensrisk eller varför inte risken för ett framtida hyrläkarstopp i NGS Group? Allting som är konkret, men som känns som något okontrollerbart, flyr folk ifrån. I sak, brukar det resultera i ett lägre p/e tal jämfört mot andra bolag, branscher eller börsen i helhet. Men, vari ligger egentligen risken?      

För Bahnhofs del inträffade ingenting alls. De höjde priset motsvarande den momshöjning de själva skulle åka på och förlorande minimalt med kunder. Värderingen på bolaget sköt sedan i höjden för att risken hade försvunnit.

För Mr Greens del åkte de på en saftig skattesmäll i Österrike som har påverkat både resultat och affärsverksamhet rätt väsentligt.

För NGS Group, vet vi ännu inte riktigt, men det har funnits stopp tidigare och det finns flera pågående i några olika län. Affärsmodellen och resultatet är dock intakt.

Så, vad är slutsatsen? Ska man helt undvika bolag med konkreta risker i? För egen del har jag inget problem med det, i alla fall inte tills det blir ett konkret problem, som i Mr Greens fall, då är det faktiskt bara att sälja och gå vidare. För som Bahnhof visade, och som Buffet insett, ofta är risker något vi är irrationellt rädda för.              

fredag 1 juli 2016

Portföljsammanställning Q2 2016

Nedan följer en portföljsammanställning för andra kvartalet 2016:

Aktieportfölj
Bolag/aktie      Valuta         Antal           Portföljandel  
NGS Group SEK 360 19%
RailCare SEK 650 21%
H&M SEK 160 11%
Nolato SEK 120 7%
Tesco GBp 2700 15%
Likvider SEK - 27%

Hittills i år är viktad totalavkastning: +9% (SIXRX: -0,5%, Avanza Zero: -5%) - Värdeökning 28 tkr
Värde på portfölj: 0,36 miljoner 

Under andra kvartalet har jag utökat mitt innehav i RailCare och i H&M samt tagit in Nolato som nytt innehav. Jag har sålt av Havyard och delar av NGS Group (mest för att balansera om portföljen). Insatt belopp under kvartalet är 30 000 kr. Amorterat är 0 kr. Erhållen utdelning uppgick till 5 137 kr. 

Havyard kom med en bra rapport som visade på en kvartalsvinst nära 20 miljoner (jämfört med börsvärde runt 60 miljoner). Köpte ytterligare aktier direkt efter rapport, men har sålt av samtliga nu några veckor efter. Jag ska inte äga den här typen av bolagen även fast jag kom ut någorlunda plus minus noll och det finns sannolikt mer potential uppåt. 

Jag ska äga stabila, kassaflödespositiva bolagen med stabil utdelning som växer. Och så ska jag köpa dem till en rimlig värdering.     

torsdag 2 juni 2016

Funderar på att byta jämförelseindex

Har tidigare alltid jämfört min prestation mot SIXRX, d.v.s. mot alla Stockholmsbörsens bolag inklusive utdelningar från dessa, med motivationen att jag investerar i både stora och små bolag. Det jag dock börjat fundera på är ifall jag inte istället borde jämföra mig mot Avanza Zero. Motiveringen skulle då vara att det är min egentliga alternativinvestering. För rent krasst är mina alternativa att antingen investera aktivt/passivt i aktier eller köpa Avanza Zero.

Ifall vi jämför index:en ser vi att Avanza Zero har haft en lägre avkastning än SIXRX, då den som sagt följer SIX30RX. Min egen avkastning slår ännu inte vare sig SIXRX eller Avanza Zero, men det är delvis en tajmingfråga då flera innehav som gick riktigt uselt under 2015 nu återhämtat sig.


Vad säger ni? Vilket index jämför ni er med?

måndag 30 maj 2016

Havyard +400% på fyra dagar

Jag har som ni trogna läsare känner till ett litet innehav i Havyard. Från att ha varit årets och förra årets sämsta innehav har den nu vänt och gått upp närmare 4 ggr från botten, på typ fyra dagar! - Slå det om du kan Fingerprint Cards!

tisdag 17 maj 2016

Inköp - RailCare

RailCare kom förra veckan med en rapport för Q1 som bekräftade att bolaget är på rätt väg mot. Omsättning och vinst ökar. Vinst per aktie uppgick till 2,39 kronor, vilket är väldigt bra för Q1 som tidigare varit en aning svagt. Ser hoppfullt ut för helåret och har ökat upp mitt innehav till totalt 360 aktier.

lördag 7 maj 2016

Inköp - En sammanfattning

Jag har genomfört en del inköp den senaste tiden så jag tänkte det vore lämpligt med en kort sammanfattning över förändringarna. Totalt har jag gått in med runt 40 000 kr som tidigare låg utanför marknaden. Jag har även omallokerat runt 15 000 kr från NGS Group till andra bolag. Det som är gemensamt för samtliga nya innehav är att de har en stabil underliggande intjäning, delar ut pengar och är konservativt finansierade (mina kriterier i en mening).   

Portföljförändringar senaste tiden:
Bolag/aktie      Valuta         Antal          
NGS Group SEK -100
H&M SEK +40
Nolato SEK +120
Alfa Laval SEK +164

tisdag 19 april 2016

Analys - RailCare

Nästa bolag ut är RailCare

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
RailCare erbjuder tjänster inom järnvägsunderhåll i Sverige och England. Att järnvägen kommer finnas kvar även om 20 år är nog rätt så sannolikt. Och, att den kommer behöva underhållas är lika sannolikt. En nylig genomförd utredning har även slagit fast att staten (i Sverige) själv inte har kompetens nog att sköta allt underhåll själv, vilket borde undanröja det största hotet mot RailCare, nämligen att underhållet förstatligas.   

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Från 2007 till 2015 har bolaget gått med vinst under alla år förutom 2011. Sedan notering 2007 har inga nyemissioner ägt rum.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Tågen behöver rulla oavsett konjunktur. Viss konjunkturberoende finns eftersom medel till järnvägsunderhåll är beroende av skattemedel. Sedan något år sker en satsning på järnvägsunderhåll, vilket borde göra det en aning mindre konjunkturkänsligt. 

d) Tillväxt
Omsättningen har ökat från runt 136 miljoner till runt 300 miljoner under 2007-2015. Förra året blev resultat och omsättning nedtryckt p.g.a. ett upphandlingsstopp i England. Upphandlingsstoppet har berott på att RailCare behövt gå igenom en ”review” från Englands motsvarighet till Trafikverket. De ska vara i full drift igen och Q1:an ska vara utan negativa effekter från detta.

Balansräkning/storlek:
a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)
Nej, långt ifrån det. De har en soliditet på 28 procent. På tillgångssidan finns materiella anläggningstillgångar. Anledningen till den relativt höga skuldsättningen är att de finansierar egna lokbyggen med skulder. Räntekostnader för 2015 var runt 6,5 miljoner. En genomsnittlig ränta på 2,5%.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 
Börsvärde på runt 520 miljoner vid en kurs på 119 kr.

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
De delar ut 3 kr per aktie för 2015. Min inköpskurs var 98 kronor, så då var det 3 procent i direktavkastning. I dagsläget ligger direktavkastningen på 2,5 procent.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
2015: 67%
2014: 32%
2013: 0%
2012: 0%

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Vid 98 kr var p/e 22 för 2015. Men, p/e 10,6 för 2014, vilket är mer i den nivån som är troligt för 2016. Vid kurs 119 ligger värdering någonstans mellan p/e 10-12 för helåret 2016.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.
RailCare har tagit på sig en hel del kostnader inför 2016 och kommer sannolikt att fortsätta att växa under året med runt 5-10%. Med en liknande lönsamhet som under 2014 kommer det att bli en bra affär. Det krävs dock att inte några ytterligare driftsstopp inträffar under året och att de levererar enligt plan. Ska bli spännande att se Q1:an.

Innehav i portföljen: runt 8 %

måndag 18 april 2016

Analys - NGS Group

Har ju lovat att gå igenom mina innehav enligt de nya investeringskriterierna. Först ut är NGS Group:

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
NGS Group är ett bemanningsbolag verksamt inom vård, skola och ekonomi. Huvuddelen av omsättningen på runt 500 miljoner kommer ifrån hyrläkare och hyrsjuksköterskor. Varav hälften kommer ifrån hyrläkare (inkl. psykiatriker), 40 procent från hyrsjuksköterskor samt 10 procent från skola. I och med förvärvet av Human Capital minskar andelen vård (läkare och sjuksköterskor) ner till totalt runt 75-80 procent.

Hyrläkare har funnits i över 10 år och efterfrågan på läkare/sjuksköterskor kommer att finnas om 20 år. Det kan diskuteras ifall hyrläkare och liknade tjänster kommer att finnas. Landsting är dock rätt trögrörliga och trots att det har funnits många försök att stoppa hyrläkare har ingen lyckas någon längre tid. Rent rationellt bör tjänsten med hyrläkare finnas som ett komplement på halvtidstjänster eller på perifera orter osv. Med tanke på att exempelvis Stockholms landstig omsätter 81 miljarder tycker jag det verkar rimligt att 500-1000 miljoner utan problem kan gå till den här typen av tjänster även i framtiden.

Kortsiktigt lär problemen i vården med dåliga villkor och hög arbetsbelastning skapa ännu större tryck för att ta in ytterligare bemanning. Och, om inte landstingen klarar det själva, vad ska de göra om inte att hyra in det?

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Bolag har visat på positivt resultat sedan 2010, då bolaget började omsätta runt 80 miljoner och nuvarande ledning tog över.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Vi behöver alltid vård oavsett konjunktur. Landstingen har historisk dragit ner en aning vid lågkonjuktur, så helt oberoende är det inte.

d) Tillväxt
Har vuxit i genomsnitt 27 procent sedan 2010. De två senaste åren har bolaget växt organiskt runt 10 procent per år. Har gått från cirka 5 miljoner i resultat 2010 till dagens runt 30 miljoner (exkl Human Capital).

Balansräkning/storlek:
a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)
Hade inga räntebärande skulder innan förvärvet av Human Capital, återkommer efter Q1 med uppdatering.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 
Runt 400 miljoner i market cap

Utdelning:
a) Ger minst 3 % i direktavkastning
Började på allvar dela ut pengar 2013. Vid en kurs på 179 ligger direktavkastning på 3,5 procent.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
2012: 8 %
2013: 25 %
2014: 40 %
2015: 47 %

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Vinst per aktie, inkl. Human Capital, ligger runt 17 kronor per aktie. Vid 179 handlas aktien till p/e 10,5.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.
Vid 10 procent tillväxt är p/e 10,5 billigt tycker jag. Den politiska risken tror jag är överdriven i förhållande till ökning av efterfrågan som finns på hyrläkare och sjukvård i allmänhet.  

Innehav i portföljen: runt 20 % (har viktat om 5% från NGS Group till Nolato från senaste portföljgenomgång)

lördag 2 april 2016

Planering och disciplin är nyckeln till en god ekonomi

Sitter och läser på Di om hur "fattiga spenderar mer på hushållsvaror" där någon undersökning har kommit fram till att fattiga hushåll inte har "råd" att köpa storpack eller möjligheten att vänta in rätt pris. Jag har nog aldrig läst något så löjligt. Jag tänker att om någon skulle vara så fattig att de inte har råd att köpa ett storpack toalettrullar så har de inte råd att överleva i en västerländsk ekonomi. Dessutom får väl de flesta in lön per vecka eller månad, inte per dag?

Nej, löjlig artikel eller som Wilkins Micawber sa i David Copperfield:
"Annual income twenty pounds, annual expenditure nineteen pounds nineteen and six, result happiness. Annual income twenty pounds, annual expenditure twenty pounds nought and six, result misery"   

Det är kortsiktigt tänkande som skapar obalanser i den privata ekonomin, inte inkomst eller socialstatus. Oförmågan att inte kunna planera sina utgifter eller att kunna hålla disciplin att inte spendera mer än vad man tjänar.

torsdag 31 mars 2016

Portföljsammanställning Q1 2016

Nedan följer en portföljsammanställning för första kvartalet 2016:

Aktieportfölj
Bolag/aktie      Valuta         Antal           Portföljandel  
NGS Group SEK 460 25%
RailCare SEK 200 7%
H&M SEK 40 3%
Havyard NOK 1961 2%
Tesco GBp 2700 20%
Likvider SEK - 43%

Hittills i år är viktad totalavkastning: +4% (SIXRX: -0,25%) - Värdeökning 13 tkr
Värde på portfölj: 0,31 miljoner 

Under första kvartalet har jag köpt RailCare och H&M samt ökat något i NGS Group. Insatt belopp under kvartalet är 10 000 kr. Amorterat är 25 000 kr. Erhållen utdelning (efter skatt) uppgick till 0 kr. 

Har minskat ner likviden något, men har fortfarande en stor del redo i väntan på en större korrektion. Havyard, vilket är mitt största/minsta sorgebarn har fortsatt ner i källaren. Bolaget värderas långt under eget kapital och under nettokassan, men likviditeten i aktien är urusel. Påfrestande att se på, men ingenting att göra. Inväntar nästkommande rapport. Kommer sälja ifall det utlyses någon oväntad nyemission (=jag tolkat allting helt felaktigt) eller ifall verksamheten verkligen kollapsar.  Omsättningen var runt 1,7 miljarder NOK förra året och bolaget handlas nu till en kurs som värderar bolaget till 70 miljoner!! 

RailCare har jag skrivit om här ifall någon är intresserad. Kan tänka mig att öka i bolaget, men inväntar Q1:an innan jag eventuellt köper något mer. 

Tesco fortsätter på sin turn-around. Inga klagomål från mig, tror nog att de inom några har fått ordning på verksamheten igen. Mat kommer människor fortsatt att köpa oavsett brexit. Dessutom lär bolaget automatiskt visa på tillväxt igen när inflationen väl tar sig över nollan igen. Lidl ger jag inte mycket för heller.        

Nya investeringskriterier

Lovade i höstas att jag skulle återkomma med nya investeringskriterier. Jag har tidigare följt någon sorts blandning av Graham och Lynch när jag tittar på investeringar (även fast det kanske inte alltid har framgått här).

Det jag tänkte nu är att förändra investeringskriterierna en aning och från och med nu använda det nya ramverket när jag berättar om nya investeringar eller bolag jag tittar på.

Det jag tänkte dela upp det på är:
Affärsmodell: Den viktigaste kategorin. Här letar jag efter:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
c) Helst konjunkturoberoende intjäning
d) Tillväxt

Balansräkning/storlek: 
a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)
b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
b) Delar inte ut mer än redovisad vinst

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.

Värderingen är det jag tycker är svårast. Vad är egentligt rätt pris att betala för ett bolag? Är H&M värt p/e 23, men NGS endast p/e 10, trots att de växer i samma takt? Eller föreligger det en felprissättning alt. en permanent storlekspremie? Lämnar frågan lite öppen för senare definition.

Kriterierna är rätt basic och flera är utan kvantifierade mål. Jag tror ändå att de kommer hjälpa mig fatta mer strukturerade köp. Återkommer med en genomgång av mina befintliga innehav.

lördag 12 mars 2016

Vad kan man lära sig av en dålig investering?

Jag följer en del ekonomi- och aktiebloggar med varierande kvalité och analysförmåga. En sådan blogg som tillhör skaran som gör ett grundligt arbete är Aktiefokus. Det betyder att jag även har följt turerna och läst analyserna av Vardia. För att göra en lång historia kort kom bloggen fram till att Vardia var köpvärt och vidhöll detta i nästan 2 år, detta trots att både bolaget och aktiekursen gick åt fel håll. Vilka lärdomar han drar ska bli intressant att följa. 

För egen del har jag gjort två riktigt dåliga investeringar de senaste åren: Qbank och Havyard.

Qbankdebaklet kan ni läsa om här (Slutsats efteråt var att inte gå in i mindre bolag än 500 miljoner i market cap, det har jag dock justerat något till att istället bli 300 miljoner i market cap! - Få se om det håller ...).

Havyard är inte riktigt avslutat ännu utan är lite av dagens ämne. Frågorna jag ställer mig själv är: Bör jag sälja? Borde jag ha sålt tidigare? Borde jag någonsin ha gått in? Jag ligger närmare 70% minus på investeringen ...

En lärdom jag dragit av investeringen hittills är att jag inte ska pyssla med balansräkningsinvesteringar (asset plays) utan istället endast med resultaträkninginvesteringar (med vissa krav på balansräkningen) istället. Anledningen är att jag som investerare är värdetagare. Vad jag menar med det är att jag inte har kapital nog att kunna driva förändringar i bolaget. Havyard borde likvideras och pengarna borde delas ut till aktieägarna, men jag har ingen möjlighet att driva bolaget i den riktning, utan tvingas istället sitta vid sidlinjen och se min investering förminskas.

Rent balansräkningsmässigt är Havyard fortfarande köpvärt, den handlas långt under eget kapital och med en stor nettokassa. De delar dock inte ut några pengar och gjorde en förlust under Q4:an. Framöver ser det väl lite bättre ut, men jag har egentligen ingen lust att sitta och äga den här typen av bolag. Ska jag sälja? Än så länge tycker jag värdet finns där och jag vill gärna vänta och se hur Q1:an och kanske Q2:an faller ut, men jag tycker det är svårt situation.   

Någon som har något gott råd? Känner mig villrådig. Rapporter från bolaget hittar ni här

söndag 6 mars 2016

Analys - Railcare del2

Jag tänkte utöka analysen av Railcare något i mitt följande inlägg. Jag har gått igenom anslagen till trafikverket de senaste åren och sammanställt de i en graf nedan:

Källa: ESV, Regleringsbrev Trafikverket 2013-2016

Som framgår av grafen ökar anslaget för den del som Trafikverket själva disponerar med runt 8% 2016 jämfört med 2015, och järnvägsunderhållsdelen ökar med runt 20%. Det behöver inte per definition innebära att Railcares omsättning kommer att gå upp 8 eller för den del 20%, men jag tycker ändå att det ger en fingervisning om att efterfrågan på deras tjänster sannolikt kommer att gå upp i år då Sverige står för ungefär 50% av omsättningen. VD har nog skäl att vara positiv.

torsdag 3 mars 2016

Analys - Railcare

Tänkte jag skulle kolla på lite nya bolag. Först ut är Railcare. Noterat på aktietorget och med ett börsvärde på strax över 400 miljoner.

Om bolaget
Railcare erbjuder tjänster inom järnvägsunderhåll, specialtransporter på järnväg och maskinförsäljning. Deras verksamhet finns i fyra länder: Sverige, England, Norge och Danmark, där Sverige och England är dominerande.

För att förklara lite mer konkret vad de gör så sysslar de med att (1) lägga in nya trummor under järnvägen (för dränering), (2) snö och lövröjning, (3) renoverar elkablar och sedan så (4) hyr de ut lok, renoverar lok, samt kör vissa specialtransporter.

Den underliggande efterfrågan i Sverige åtminstone, bedömer jag som ökande, mer underhåll behövs och politiker har börjat allokera resurser till problemet. I England är det mer svårbedömt, men jag antar att en liknande problematik nog finns där med eftersatt underhåll.

Bolaget befinner sig i en expansionsfas där de bland annat utökat antalet Railvacs (underhållningståg) under hela 2015 i England och etablerat nytt kontor och anställt mer personal där. Ytterligare en Railvac (totalt då 6) ska levereras och driftsättas under året (de kör 4 av 5 nu, en är i reserv). Tidigare v-vd är sedan mitten av 2014 ny vd för bolaget. Den gamle vdn Ulf  Marklund och grundaren är numera v-vd.  

Ekonomin
Railcare omsatte runt 300 miljoner 2015, vilket var oförändrat från 2014. Det ska dock påpekas att de hade ett stort stopp i England under nov/dec då allting stod stilla, vilket har dragit ner omsättningen och resultatet för helåret 2015. Underliggande tillväxt bedömer jag ligger mellan 5-15% för 2015, Remiums prognos ligger på en tillväxt på 20% mellan 2015 till 2016. Alltså en förväntad omsättning på runt 330-360 miljoner för 2016.  

Resultatmässigt har de gjort ett positivt resultat sedan 2012, då de verkar ha fått ordningen på verksamheten. Ifall vi marginalmässigt tar 2014 som ett "normalår" landar rörelsemarginalen runt 18-19% och ett ROE på runt 40%! Railcare har dock en del leasingavtal som dopar ROE en del. Helt klart godkänd lönsamhet ändå. Ifall vi tittar på 2015 var resultatet halva det som för 2014, trots ungefär samma omsättning. Viss kostnad hade de säkert för stoppet, men jag tolkar snarare detta i likhet med vad vd:n förmedlar i sin Q4 presentation att bolaget satsat på expansion under året. Ett exempel är att personalkostnaderna har ökat med runt 32% mellan 2014 till 2015.

Skuldsättningsmässigt ligger de ganska högt i förhållande till eget kapital (2,3 ggr), men räntekostnaderna i förhållande till den totala skulden (borträknat skatteskulden) ger en ränta på 2,7%. En stor del förklaras av den leasingskuld på runt 95 miljoner (2014 årsredovisning) som blåser upp skulden. Oavsett så ligger räntetäckningsgraden på 4,8 ggr för 2015 och på 8 ggr för 2014, helt klart godkänt.

Värdering      
En normal intjäning ligger nog någonstans för 2016 på runt 40-50 miljoner efter skatt. Givet att det finns en konvertibelskuld som sannolikt kommer ge en utspädning på 9% (i början av 2017) ger ett börsvärde på 430 miljoner (98 kronor per aktie) ett p/e-tal på mellan 9,5-12 för helåret 2016.

Slutsats   
Tycker det ser lovande ut. En stor osäkerhet är ju dock hur upphandlingar och liknande sker på järnvägsunderhåll, har ingen koll på det. Något som har det? Annars skulle jag säga att det ser köpvärt ut givet att bolaget kan leverera tillväxt framöver.

För mer läsningen kan jag tipsa om en kortare intervjun med vd angående Q4-rapporten: 
https://www.youtube.com/watch?v=Uia2jT5GdZA 
 

onsdag 2 mars 2016

Inköp - NGS Group

Jag har ökat upp i NGS Group och äger nu 460 aktier i bolaget.

För ungefär två veckor sedan annonserade bolaget en breddning av verksamheten när de förvärvade bolaget Human Capital (uthyrning av ekonomipersonal). Human Capital omsatte preliminärt för 2015 73 miljoner kronor och gjorde en vinst på runt 10 miljoner efter skatt. Förvärvet gjordes till 50-70 miljoner (varav 20 miljoner finansierades genom en nyemission). 50 miljoner betalas nu och resterade 20 miljoner, givet att vissa parametrar uppfylls.

NGS Group omsatte före förvärvet 535 miljoner kronor (490 miljoner, 2014, +9% organisk tillväxt) och gjorde en vinst på runt 28 miljoner efter skatt (kostnader för framtida listbyte belastade Q4:an med 3,5 miljoner). Ifall vi skulle räkna bort listbyte-kostnaderna motsvarar det ungefär 2,7 miljoner efter skatt (3,5*0,78).

Totalt blir alltså resultatet för den nya koncernen runt 41 miljoner (på ett normalt rullande år, listbyte-kostnader borträknade). Antalet aktier efter förvärvet (en nyemission genomfördes) är 2 255 717 st. Ifall vi slår samman de siffrorna motsvarar det ett resultat efter skatt på 18,2 kronor per aktie!

Så vid en kurs på runt 160 handlas aktien till ett p/e på 8,8 på 2015 års siffror. Billigt tyckte jag och köpte fler aktier.

tisdag 23 februari 2016

Hur mycket sparar svensken egentligen?

Med anledning av bloggen Cornucopias inlägg här om dagen angående hur mycket Stockholmarna egentligen sparar och skuldsätter sig. För att göra en lång historia kort var det först endast 7 % som sparande följt av en rättelse som gick ut nyss. Siffrorna var omvända.

Nedan är en ögonblicksbild från konjunkturinstitutets hushållsundersökningen i Januari 2016 där man får uppge hur mycket man sparar. Jag har lyft ut "storstadslän", vilket får representera Stockholm.

Som framgår uppger 78 % att de sparar i någon utsträckning. Det ska dock läggas till att detta är vad de själva anser och inte tar upp några egentliga nivåer på sparandet.

Om vi vänder på steken och tittar på om folk skuldsätter sig framkommer fortsatt en rätt positiv bild. Nedan data från 2010 och framåt:


Trenden verkar vara nedåt och befinna sig på en låg nivå i förhållande till historiska nivåer. Detta är alltså sammanräknat svarsalternativen: skuldsätter sig något och mycket (från tidigare diagram).

Detta är dock fortsatt inte hela bilden. Idag publicerade SCB att själva "totalbeloppet" av sparandet var negativt under fjärde kvartalet 2015. När SCB pratar om sparande menar de belopp som vi lägger till tillgångar minus vad vi lägger till skulderna. Summan av detta är nettoförmögenheten. Nedan presenteras "sparandet" eller förändringen under angivet år.



Som det framkommer var sparandet, exklusive avsättningar till tjänstepension, negativt under 2015 och negativt under större delen av 2000-talet. Detta beror dock på att vi håller på att skuldsätta oss för att elda på en bostadsmarknad, snarare än att vi konsumerar upp pengarna.

Rörigt?

Ja, det var lite tanken med detta inlägg. För det enda statistiken egentligen säger är att vi 1. Håller på att skuldsätter oss mer och mer (för att elda på bomarknaden). 2. Att en majoritet av befolkning förmodligen sparar något varje månad (oklart belopp).

Rätt så självklart inte sant?

Och, för att slå spiken i kistan vill jag länka till följande rapport:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=26040+
Som slår fast att det är folk som tjänar över genomsnittsinkomsten som sparar och att ju mer du tjänar desto mer av din disponibelinkomst (lön efter skatt) sparar du (din sparkvot går upp).

Källkritik är A och O i en värld av siffror och alla möjliga undersökningar.

Här har ni rådatan till graferna:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/#c_undefined
http://statistik.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/KonjBar/KonjBar__hushall/hushall.px/?rxid=60738865-b771-4eb2-a16f-80d36ba83bd9

Hoppas ni lärde er nått!

söndag 21 februari 2016

Köpläge Fortum? - Elpriser och vindproduktion Sverige 2001-2015

Som bekant har energipriset i världen och elpriset i Sverige sjunkit markant under de senaste åren/året. Ifall vi bara blickar på Sverige så lider hela branschen av en överproduktion av el. Den stora boven i dramat är vindkraften som för fem år sedan i princip var obefintligt, men som nu producerar runt 10% av elproduktionen (baserat på medeltal i januari som var 9%). 


Ovan är en graf som visar elpriset i blått, med skala till vänster, och vindkraftproduktionen i orange, med skala till höger. Samtidigt finns det mål inom regeringen på att öka vindkraftproduktionen från 2015 års nivå på 16,5 TWh till runt 30 TWh till 2020. Och vet ni vad det fiffiga är? Investeringarna i vindkraft subventioneras genom elcertifikatsystem som betalas av elkonsumenterna. Alla som köper el i dagsläget betalar alltså för att öka produktionen ännu mer. Så även fast både Oskarhamn 1-2 och Ringhals 1-2 kommer att stängas till 2020 samt NordBalt-kabeln som gick i drift här om veckan, kommer det att krävas ännu mer nedstängningar för att få en prisbalans i systemet. 

Kan bara konstatera att det nog inte är någon vidare idé att köpa Fortum-aktier den närmaste tiden för elpriserna kommer att hållas på rekordnivåer lång tid framöver, så vida inte elcertifikatsystemet skrotas i närtid, vilket inte kommer hända.

lördag 6 februari 2016

Funderar på ny strategi

Jag skrev ju här om veckan om investeringskriterier, dvs vilka typer av bolag du kommer in dig på.

När jag har tänkt mer på saken funderar jag på att lägga till en strategi. Den är knappast ny, men ny för mig. Den går ut på att leta efter stabila utdelare. Det jag menar är inte att leta efter bolag som ger en hög utdelningen utan efter bolag som ger en stabil utdelning och som har förutsättning för att fortsätta ge ut en stabil utdelning.

Det jag har tänkt att införa som krav är (1) minst 3% årlig utdelning (2) stabil underliggande verksamhet, dvs inga förlust år. (3) stark balansräkning, helst helt skuldfri.

Fördelen med den här typen av strategi är att man inte behöver fundera på när man ska sälja bolaget, det ska man aldrig, om inte något väldigt väsentligt förändras. Förhoppningsvis kanske bolaget även växer med någon eller några procent per år, vilket gör att utdelningen med tiden växer.

Kanske inte direkt raketforskning och de flesta börjar nog med den här typen av strategi, men bättre sent än aldrig.

Jag har redan nu gått från ord till handling och köpt på mig 36st H&M-aktier på en utdelning på 3,5%. Fler köp kommer nog att följa vad det lider. Har ni några tipsa på andra bolag som uppfyller mina kriterier?  Clas Ohlson funderar jag själv på att lägga till.

söndag 24 januari 2016

Investeringskriterier - Krav eller önskemål?

Alla vi som hållit på med aktier och investeringar i bolag ett tag brukar genom året arbetat fram ett antal investeringskriterier som stöd i köpprocessen. Det är inte alltid man följer de slaviskt, men någon typ av ramverk eller kriterier brukar vara vanligt. Ibland kan de vara formaliserade, som hos Graham (notera ordvitsen!), och ibland kan de vara mer holistiska som hos Lynch. Jag själv har faktiskt olika kriterier beroende på vilken typ av investering det är. I stora drag har jag historiskt investerat i tre olika kategorier: Fast growers, Turn arounds och Asset plays.

Fast Growers
När det gäller Fast growers letar jag efter bolag med runt p/e 10 i värdering, helst helt skuldfritt, och med ett underliggande organiskt tillväxt. De bör aldrig under de senaste åren ha gått med förlust. Storleksmässigt ska de vara små, men inte för små, d.v.s. ha ett market cap under SEK 500 miljoner.

Turn arounds
Här letar jag efter industrier i kris, men vars produkt är ständigt efterfrågad. Exempelvis matvaror, el etc. Här spelar aktiekursutvecklingen en väldigt stor roll, med logiken; ifall någon har varit beredd att betala 40 miljarder i värdering för det här bolaget som tillhandahåller matprodukter lär någon åter igen i framtiden vara beredd att betala det, förutsatt att de är på samma marknader som tidigare.     

Asset plays
Fortum var en typ av asset play. Där man kan identifiera tillgångar som är större än vad de ser ut. En mer formell asset play är att försöka hitta net-nets eller bara aktier utan större skuldsättning som handlas under eget kapital.

Min erfarenhet är att Fast growers är den bästa kategorin. I nuvarande värderingsklimat är det dock svårt att hitta den typen av bolag och nackdelen med Fast growers är att de löper en större risk att gå i konkurs, alt. stora vinstras, då de blir utkonkurrerade av större bolag eller marknadstrenden de växt på förändras.

Hur ser ni på saken? Vad använder ni er av för kriterier? Är de alltid universella eller ändras de beroende på typ av investering eller bolag? 

fredag 8 januari 2016

Soliditen och likviditeten - en jämförelse

Läste om att Karl Hedin hade sålt av halva aktieportföljen och att gruppen nu hade en soliditet på 78 procent och ett eget kapital på 2,8 miljarder kronor inkl. en miljard i likvida medel (d.v.s. ca 28 procent).

Breaking Bucks gruppen hade en soliditet vid årsskiftet på 52 procent och ett eget kapital på 2,19 miljoner kronor inkl. 0,18 miljoner i likvida medel (d.v.s. ca 4 procent).

Analys: Jag står helt klar sämre rustad inför nästa kris än Karl Hedin även fast jag också ligger med 62% likviditet på själva aktieportföljen är huvuddelen av mitt egna kapital inbundet i bostaden. Den största risken jag har är såldes att drabbas av en likviditetskris som orsakas av ett marginal call från banken. Låt oss hoppas att så inte sker utan att jag kan utnyttja likviditet i aktieportföljen när det blir dags!

Hur ser eran soliditet och likviditetssituation ut?