tisdag 23 februari 2016

Hur mycket sparar svensken egentligen?

Med anledning av bloggen Cornucopias inlägg här om dagen angående hur mycket Stockholmarna egentligen sparar och skuldsätter sig. För att göra en lång historia kort var det först endast 7 % som sparande följt av en rättelse som gick ut nyss. Siffrorna var omvända.

Nedan är en ögonblicksbild från konjunkturinstitutets hushållsundersökningen i Januari 2016 där man får uppge hur mycket man sparar. Jag har lyft ut "storstadslän", vilket får representera Stockholm.

Som framgår uppger 78 % att de sparar i någon utsträckning. Det ska dock läggas till att detta är vad de själva anser och inte tar upp några egentliga nivåer på sparandet.

Om vi vänder på steken och tittar på om folk skuldsätter sig framkommer fortsatt en rätt positiv bild. Nedan data från 2010 och framåt:


Trenden verkar vara nedåt och befinna sig på en låg nivå i förhållande till historiska nivåer. Detta är alltså sammanräknat svarsalternativen: skuldsätter sig något och mycket (från tidigare diagram).

Detta är dock fortsatt inte hela bilden. Idag publicerade SCB att själva "totalbeloppet" av sparandet var negativt under fjärde kvartalet 2015. När SCB pratar om sparande menar de belopp som vi lägger till tillgångar minus vad vi lägger till skulderna. Summan av detta är nettoförmögenheten. Nedan presenteras "sparandet" eller förändringen under angivet år.



Som det framkommer var sparandet, exklusive avsättningar till tjänstepension, negativt under 2015 och negativt under större delen av 2000-talet. Detta beror dock på att vi håller på att skuldsätta oss för att elda på en bostadsmarknad, snarare än att vi konsumerar upp pengarna.

Rörigt?

Ja, det var lite tanken med detta inlägg. För det enda statistiken egentligen säger är att vi 1. Håller på att skuldsätter oss mer och mer (för att elda på bomarknaden). 2. Att en majoritet av befolkning förmodligen sparar något varje månad (oklart belopp).

Rätt så självklart inte sant?

Och, för att slå spiken i kistan vill jag länka till följande rapport:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=26040+
Som slår fast att det är folk som tjänar över genomsnittsinkomsten som sparar och att ju mer du tjänar desto mer av din disponibelinkomst (lön efter skatt) sparar du (din sparkvot går upp).

Källkritik är A och O i en värld av siffror och alla möjliga undersökningar.

Här har ni rådatan till graferna:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Sparbarometern/#c_undefined
http://statistik.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/KonjBar/KonjBar__hushall/hushall.px/?rxid=60738865-b771-4eb2-a16f-80d36ba83bd9

Hoppas ni lärde er nått!

söndag 21 februari 2016

Köpläge Fortum? - Elpriser och vindproduktion Sverige 2001-2015

Som bekant har energipriset i världen och elpriset i Sverige sjunkit markant under de senaste åren/året. Ifall vi bara blickar på Sverige så lider hela branschen av en överproduktion av el. Den stora boven i dramat är vindkraften som för fem år sedan i princip var obefintligt, men som nu producerar runt 10% av elproduktionen (baserat på medeltal i januari som var 9%). 


Ovan är en graf som visar elpriset i blått, med skala till vänster, och vindkraftproduktionen i orange, med skala till höger. Samtidigt finns det mål inom regeringen på att öka vindkraftproduktionen från 2015 års nivå på 16,5 TWh till runt 30 TWh till 2020. Och vet ni vad det fiffiga är? Investeringarna i vindkraft subventioneras genom elcertifikatsystem som betalas av elkonsumenterna. Alla som köper el i dagsläget betalar alltså för att öka produktionen ännu mer. Så även fast både Oskarhamn 1-2 och Ringhals 1-2 kommer att stängas till 2020 samt NordBalt-kabeln som gick i drift här om veckan, kommer det att krävas ännu mer nedstängningar för att få en prisbalans i systemet. 

Kan bara konstatera att det nog inte är någon vidare idé att köpa Fortum-aktier den närmaste tiden för elpriserna kommer att hållas på rekordnivåer lång tid framöver, så vida inte elcertifikatsystemet skrotas i närtid, vilket inte kommer hända.

lördag 6 februari 2016

Funderar på ny strategi

Jag skrev ju här om veckan om investeringskriterier, dvs vilka typer av bolag du kommer in dig på.

När jag har tänkt mer på saken funderar jag på att lägga till en strategi. Den är knappast ny, men ny för mig. Den går ut på att leta efter stabila utdelare. Det jag menar är inte att leta efter bolag som ger en hög utdelningen utan efter bolag som ger en stabil utdelning och som har förutsättning för att fortsätta ge ut en stabil utdelning.

Det jag har tänkt att införa som krav är (1) minst 3% årlig utdelning (2) stabil underliggande verksamhet, dvs inga förlust år. (3) stark balansräkning, helst helt skuldfri.

Fördelen med den här typen av strategi är att man inte behöver fundera på när man ska sälja bolaget, det ska man aldrig, om inte något väldigt väsentligt förändras. Förhoppningsvis kanske bolaget även växer med någon eller några procent per år, vilket gör att utdelningen med tiden växer.

Kanske inte direkt raketforskning och de flesta börjar nog med den här typen av strategi, men bättre sent än aldrig.

Jag har redan nu gått från ord till handling och köpt på mig 36st H&M-aktier på en utdelning på 3,5%. Fler köp kommer nog att följa vad det lider. Har ni några tipsa på andra bolag som uppfyller mina kriterier?  Clas Ohlson funderar jag själv på att lägga till.