tisdag 19 april 2016

Analys - RailCare

Nästa bolag ut är RailCare

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
RailCare erbjuder tjänster inom järnvägsunderhåll i Sverige och England. Att järnvägen kommer finnas kvar även om 20 år är nog rätt så sannolikt. Och, att den kommer behöva underhållas är lika sannolikt. En nylig genomförd utredning har även slagit fast att staten (i Sverige) själv inte har kompetens nog att sköta allt underhåll själv, vilket borde undanröja det största hotet mot RailCare, nämligen att underhållet förstatligas.   

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Från 2007 till 2015 har bolaget gått med vinst under alla år förutom 2011. Sedan notering 2007 har inga nyemissioner ägt rum.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Tågen behöver rulla oavsett konjunktur. Viss konjunkturberoende finns eftersom medel till järnvägsunderhåll är beroende av skattemedel. Sedan något år sker en satsning på järnvägsunderhåll, vilket borde göra det en aning mindre konjunkturkänsligt. 

d) Tillväxt
Omsättningen har ökat från runt 136 miljoner till runt 300 miljoner under 2007-2015. Förra året blev resultat och omsättning nedtryckt p.g.a. ett upphandlingsstopp i England. Upphandlingsstoppet har berott på att RailCare behövt gå igenom en ”review” från Englands motsvarighet till Trafikverket. De ska vara i full drift igen och Q1:an ska vara utan negativa effekter från detta.

Balansräkning/storlek:
a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)
Nej, långt ifrån det. De har en soliditet på 28 procent. På tillgångssidan finns materiella anläggningstillgångar. Anledningen till den relativt höga skuldsättningen är att de finansierar egna lokbyggen med skulder. Räntekostnader för 2015 var runt 6,5 miljoner. En genomsnittlig ränta på 2,5%.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 
Börsvärde på runt 520 miljoner vid en kurs på 119 kr.

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
De delar ut 3 kr per aktie för 2015. Min inköpskurs var 98 kronor, så då var det 3 procent i direktavkastning. I dagsläget ligger direktavkastningen på 2,5 procent.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
2015: 67%
2014: 32%
2013: 0%
2012: 0%

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Vid 98 kr var p/e 22 för 2015. Men, p/e 10,6 för 2014, vilket är mer i den nivån som är troligt för 2016. Vid kurs 119 ligger värdering någonstans mellan p/e 10-12 för helåret 2016.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.
RailCare har tagit på sig en hel del kostnader inför 2016 och kommer sannolikt att fortsätta att växa under året med runt 5-10%. Med en liknande lönsamhet som under 2014 kommer det att bli en bra affär. Det krävs dock att inte några ytterligare driftsstopp inträffar under året och att de levererar enligt plan. Ska bli spännande att se Q1:an.

Innehav i portföljen: runt 8 %

måndag 18 april 2016

Analys - NGS Group

Har ju lovat att gå igenom mina innehav enligt de nya investeringskriterierna. Först ut är NGS Group:

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
NGS Group är ett bemanningsbolag verksamt inom vård, skola och ekonomi. Huvuddelen av omsättningen på runt 500 miljoner kommer ifrån hyrläkare och hyrsjuksköterskor. Varav hälften kommer ifrån hyrläkare (inkl. psykiatriker), 40 procent från hyrsjuksköterskor samt 10 procent från skola. I och med förvärvet av Human Capital minskar andelen vård (läkare och sjuksköterskor) ner till totalt runt 75-80 procent.

Hyrläkare har funnits i över 10 år och efterfrågan på läkare/sjuksköterskor kommer att finnas om 20 år. Det kan diskuteras ifall hyrläkare och liknade tjänster kommer att finnas. Landsting är dock rätt trögrörliga och trots att det har funnits många försök att stoppa hyrläkare har ingen lyckas någon längre tid. Rent rationellt bör tjänsten med hyrläkare finnas som ett komplement på halvtidstjänster eller på perifera orter osv. Med tanke på att exempelvis Stockholms landstig omsätter 81 miljarder tycker jag det verkar rimligt att 500-1000 miljoner utan problem kan gå till den här typen av tjänster även i framtiden.

Kortsiktigt lär problemen i vården med dåliga villkor och hög arbetsbelastning skapa ännu större tryck för att ta in ytterligare bemanning. Och, om inte landstingen klarar det själva, vad ska de göra om inte att hyra in det?

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Bolag har visat på positivt resultat sedan 2010, då bolaget började omsätta runt 80 miljoner och nuvarande ledning tog över.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Vi behöver alltid vård oavsett konjunktur. Landstingen har historisk dragit ner en aning vid lågkonjuktur, så helt oberoende är det inte.

d) Tillväxt
Har vuxit i genomsnitt 27 procent sedan 2010. De två senaste åren har bolaget växt organiskt runt 10 procent per år. Har gått från cirka 5 miljoner i resultat 2010 till dagens runt 30 miljoner (exkl Human Capital).

Balansräkning/storlek:
a) Helst mer eller mindre skuldfritt. (Återkommer om jag ska införa ett mått)
Hade inga räntebärande skulder innan förvärvet av Human Capital, återkommer efter Q1 med uppdatering.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 
Runt 400 miljoner i market cap

Utdelning:
a) Ger minst 3 % i direktavkastning
Började på allvar dela ut pengar 2013. Vid en kurs på 179 ligger direktavkastning på 3,5 procent.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
2012: 8 %
2013: 25 %
2014: 40 %
2015: 47 %

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Vinst per aktie, inkl. Human Capital, ligger runt 17 kronor per aktie. Vid 179 handlas aktien till p/e 10,5.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.
Vid 10 procent tillväxt är p/e 10,5 billigt tycker jag. Den politiska risken tror jag är överdriven i förhållande till ökning av efterfrågan som finns på hyrläkare och sjukvård i allmänhet.  

Innehav i portföljen: runt 20 % (har viktat om 5% från NGS Group till Nolato från senaste portföljgenomgång)

lördag 2 april 2016

Planering och disciplin är nyckeln till en god ekonomi

Sitter och läser på Di om hur "fattiga spenderar mer på hushållsvaror" där någon undersökning har kommit fram till att fattiga hushåll inte har "råd" att köpa storpack eller möjligheten att vänta in rätt pris. Jag har nog aldrig läst något så löjligt. Jag tänker att om någon skulle vara så fattig att de inte har råd att köpa ett storpack toalettrullar så har de inte råd att överleva i en västerländsk ekonomi. Dessutom får väl de flesta in lön per vecka eller månad, inte per dag?

Nej, löjlig artikel eller som Wilkins Micawber sa i David Copperfield:
"Annual income twenty pounds, annual expenditure nineteen pounds nineteen and six, result happiness. Annual income twenty pounds, annual expenditure twenty pounds nought and six, result misery"   

Det är kortsiktigt tänkande som skapar obalanser i den privata ekonomin, inte inkomst eller socialstatus. Oförmågan att inte kunna planera sina utgifter eller att kunna hålla disciplin att inte spendera mer än vad man tjänar.