torsdag 30 april 2015

Ny bostadsprisindikator

Där damp det ner ytterligare ett reklamutskick från någon innerstadsmäklare som bara måste deklarera hur fantastiskt duktigt de varit att sälja något objekt. Kanske själv ska börja skicka utskick när jag lyckas sälja några aktier över börsen? =) För ungefär lika stor insats krävs det av mäklarna nu för tiden.

Oavsett. Funderar på att börja mäta hur många reklamutskick man får per vecka. Borde ju vara en rätt bra indikator på bostadspriserna och hur överhettad marknaden är. Eller vad säger ni?

tisdag 28 april 2015

Byggkostnader %-förändring

SCB släppte här om dagen ny statistik på genomsnittliga byggkostnader. Mycket snack om att det byggs för lite och självklart skyller byggarna på att det måste bli billigare och bygga.

Nedan en graf på byggkostnaden för gruppbyggda småhus (a.k.a. nybyggda villa-/radhusområden).

Har delat in det hela i tre perioder där kostnaderna ökat. D.v.s. när vi inte haft stora strukturkriser. Det vi kan se är att byggkostnaderna konstant har ökat reellt med cirka 4% per år sedan 50-talet. Detta oavsett om regeringen pumpat in massor pengar i byggandet eller inte. En annan intressant tolkning är att branschen kräver att villa/radhuspriserna stiger med minst 4% per år, annars lär byggandet minska. 


onsdag 22 april 2015

Tesco - Q4: Taking out the trash

Idag kom helårsrapporten för Tesco. Istället för att jag ska repetera vad alla andra skriver, så kan ni läsa om key-take-aways här.

Det jag tänkte kommentera är det faktum att avskrivningarna av fastigheter var större än väntat, vilket i och för sig var väntat. Låt mig förklara varför. När det kommer in en ny VD och ska "göra om" bolaget från grunden, passar man alltid på att maximera förlusten, speciellt genom avskrivningar. Det fiffiga i det är att du alltid kan under ett senare skede göra tvärt om, nämligen uppvärdera tillgångarna igen. Och, så har plötsligt skapat en mirakel turn-around, plockar ut massa bonus och lever gott i några år. Precis så förväntar jag mig att Tesco kommer gå. De har en i grunden stabil affärsverksamhet, de säljer mat. På mogna marknader bör tillväxten vara lika med inflationen på lite längre sikt. Nu går de igenom en kris, rensar ut huset och planerar för återgå till tillväxt och stabila finanser. Eftersom aktiemarknaden hatar osäkerhet kommer uppvärdering ske ju mindre osäkerhet det finns kvar. Ge det 1-2 år så tror jag att Tesco utan problem är uppe på nivån 300-350 pence igen. Det är min gissningar i alla fall. Vi får väl se =)

måndag 20 april 2015

Qbank - Nyemission och Q1-rapport

Ja, idag hände det jag väntat på. Den 4 mars sålde jag Qbank. Det som nu hänt är vad jag nämnde som försäljningsargument nummer två, nämligen att de skulle få ett carte blanc på att göra en riktad emission på upp till 50%. Emission idag var på 42%, till ett pris på 1,08. Det lär inte vara den sista emissionen, då kassaflödet fortsatt är negativt.

Bolag släppte även en Q1-rapport som tillväxtmässigt visade på en långsammare takt än väntat, runt 22%, mot väntat runt 40-50%. Det ska tilläggas att det även är från väldigt låga nivåer, så med rätt management och produkt borde du kunna sälja 40-50% utan problem i den här marknaden. Trots den ändå 22% tillväxten, försämras EBITDA, vilket går rätt emot ett av investeringsargumenten i Qbank, om den skalbara affärsmodellen. I samband med rapport nämns även att de planerar att flytta till First North, förmodligen för att försöka lura på fler folk för att köpa andelar i deras bolag. Management kanske borde ägna mer tid åt att driva upp försäljning och sköta sitt bolag än att planera listflytt och snacka upp kursen.

Värderingsmässigt, om alla siffror stämmer, ligger Qbank på runt p/e 15 (rensat för avskrivning av koncerngoodwill), efter Q1:an. Med avskrivning är p/e negativt. Inte direkt billigt, inte direkt dyrt, men absolut inte värt risken.    

Jag har som sagt sålt hela mitt innehav av Qbank, något jag är väldigt glad för. Skulle avråda alla från att investera i bolaget givet dagens information.

Det här är min vy på Qbank. Har du någon annan får du gärna kommentera. 

torsdag 16 april 2015

Sveriges ekonomi del 2 - Skatteintäkter

Då har vi kommit till den andra delen av vår genomgång av statens finanser: Skatteintäkterna.

Först ut totala intäkter och som procent av BNP.



Som ni ser har totala intäkter ökat successivt de senaste 10-15 åren. Dock, har BNP ökat mer under tiden, vilket har lett till att skattekvoten minskat. Om jag får komma med en ödmjuk prognos för framtiden kommer Magdalena Andersson höja skattekvoten igen. Vi får se om det i slutändan leder till att totala intäkter går upp eller om det ligger något i moderaternas politik.

Nästa bild delar in dem i olika kategorier. Skatt på arbete (inkl jobbskatteavdrag), Skatt på kapital (bolagsskatt, reavinster) och Skatt på konsumtion (moms och energiskatter).


Det som sticker ut mest är att skatt på konsumtion har ökat mest. Ifall vi detaljstuderar posterna ser vi att det är framför allt momsintäkterna som ökat (+85%) men även koldioxidskatten (+110%) och vägtrafik (+150%).

Skatt på kapital har ökat relativt lite främst p.g.a. avskaffandet av förmögenhetsskatt, arvsskatt samt minskad avkastningskatt (reavinst på aktier). 

Ifall vi tittar på den största posten, Skatt på arbete, har den ökat med 46% trots att den posten inrymmer avdrag på hela 230 miljarder! Jobbskatteavdraget: 105 miljarder, skattereduktion allmän pensionsavgift: 105 miljarder samt ROT/RUT på 20 miljarder. År 2000 var skattereduktion allmän pensionsavgift: 15 miljarder. Som kompensation för bortfallet har kommunalskatten dubblerats och arbetsgivaravgiften lika så, vilket man nog ändå får säga ger fog för alliansens skattepolitik. Dvs sänka skatter leder till fler jobb, som ger mer skatteintäkter. 

För att sammanfatta. Intäktssidan ser stabil och ökade ut trots minskade marginaler. Och, stora frågan blir om Magdalena ska försöka sig på en klassisk McKinsey-manöver och helt enkelt bara höja priserna för att få upp marginalen igen, utan att erbjuda något mervärde till kunden...

onsdag 8 april 2015

Sveriges ekonomi del 1 - Statsskulden

Inför den kommande undergången! kan det vara intressant att titta på hur Sverige står rustat. Jag tänker därför i en serie på tre delar gå igenom Sveriges ekonomi. Först ut är statsskulden.

När man tittar på statsskulden är det intressant att titta på två mått (1) den faktiska nominella statsskulden och, (2) som procent av bnp. Om man ska dra en analogi är det som att titta på storleken på din bostadsskuld och din skuld som procent av disponibelinkomsten. Skillnaden mellan dig och staten är dock att stater kan gå med ständigt underskott, d.v.s. ha en konstant ökande nominell skuld, så länge som skulden i procent av bnp är stabil eller minskar. Lite lustigt, men så är det. Risken med det tänkandet/hur marknaden fungerar ligger i oförutsägbara chocker mot bnp och valutakollapser. Därför kan det vara värt att ändå hålla koll på den nominella skulden och inte fullt ut utnyttja möjligheten att gå med ständigt underskott.

Så, hur ser det då ut? Låt oss börja med det korta perspektivet. Nedan en bild på hur statsskulden i nominella termer har utvecklas de senaste två åren. Angivet i miljarder kronor.


 

















Ja, det här ser ju inte så bra ut. Skulden ökar rätt kraftigt. Grovt räknat ökar skulden med runt 5-10% per år. Och, med gällande prognos med ett budgetunderskott på runt 50-75 miljarder för 2015 lär det fortsätta. Även för åren därefter 2016-2018 förväntas staten gå med ett underskott.

Ifall vi lyfter blicken en aning. Nedan en årsgraf från 2005 med nominell skuld och skuld som procent av bnp.



















Här ser det betydligt stabilare ut. Den nominella skulden går visserligen upp men procent av bnp är fortsatt stabilt och verkar till och med gå ner svagt. Att Sverige kan visa upp en statsskuld som motsvarar ungefär 35-40% av bnp och med prognoser som visar att nivån kan upprätthållas, är väldigt stabilt i en internationell jämförelse.  

För att dra en parallell skulle Sverige kunna gå med ett underskott på 100 miljarder kronor i minst 10 år innan vi kommer upp till Tysklands nivå av statsskuld.

Så för att summera. Den kortsiktiga skuldsättningen i Sverige ser ut att öka. Dock sker ökningen fortsatt under bnptillväxten, vilket gör att det långsiktigt fortsatt ser starkt ut. Ifall inte statsfinanserna försämras väsentligt kommer således Sverige stå väl rustad inför nästa kris.

Siffrorna för helår 2015 är prognos från riksgälden och riksbanken. Alla andra siffror är från riksgälden.

tisdag 7 april 2015

Rekordartat stort intresse för aktier

Läser på svd att det i Växjö! är rekordartat intresse från människor som vill lära sig mer om att spara i aktier. Tror nog även samma tendenser går att skönja i Stockholm och om något så avspeglas det i en börs som sätter nya rekord. Själv börjar jag dra öronen åt mig och vill inte lära mig något nytt om att spara i aktier för tillfället. Skulle inte rekommendera något att börja med att spara i aktier nu, även fast uppgången säkert kan vara i 1-2 år till. Ni kommer bränna er för nu börjar sparandet övergå till spekulerande och om det är melodin man lär sig, lär det sluta med ett buller och brack i slutet på sonetten.

You have been warned! Får se om jag blir nya dr doom...