Tillväxt, omvandling eller utdelning

Läste Peter Lynch's One Up On Wall Street för ett antal år sedan . Boken är mycket läsvärd i sin helhet, men det jag framförallt inspirerades av var kategoriseringen. I boken finns det sex kategorier, jag har kokat ner de till tre. De är tillväxt-, omvandlings- och utdelningsbolag.

Från min egen portfölj:
Tillväxt (35%):
Absolent
Bredband2
Lehto Group
Nilörngruppen

Omvandling (35%):
Apetit
Nordea
Skanska
TopDanmark
Tesco

Utdelning (30%):
Acando
Castellum
Handelsbanken
ICA
Sampo

Kortfattat är tillväxtbolag företag där vinsten eller försäljningen växer snabbt. De kostar vanligtvis mer än andra bolag och kan falla snabbt om tillväxten uteblir. Omvandling kan både vara "turn-arounds" där ett företag går tillfälligt dåligt av någon anledning, men kan också vara händelsestyrt, exempelvis en uppdelning av bolaget eller att bolaget går från att inte dela ut pengar till att dela ut pengar. Utdelning är för mig stabila bolag, som både idag och historiskt har visat på relativt hög utdelning. Jag föredrar utdelare som verkar inom industrier som jag tror ska vara "för evigt", exempelvis undviker jag telekombolag av den anledningen.

Att förstå att värderingen är olika är nyckeln. Tillväxtbolag kostar vanligtvis minst p/e 15-20, utdelningsbolag ska inte kosta mer än p/e 15 och för omvandlingsbolag är inte p/e-talet idag relevant utan vad det blir om några år.

Kategorierna är inte helt uteslutande utan i den bästa av värdar kan de passa i alla tre. Ett missförstått tillväxtbolag med en jättekassa är nog min dröminvestering. Bolagen kan även flytta mellan kategorierna. Exempelvis borde kanske TopDanmark flyttas ner till utdelningsbolagen nu, då övergången från "skandaler" och återköp, Sampos intåg och utdelning redan skett.

Tänk på det som ett bolag. Ett bra företag behöver en mix av tillväxtprojekt, några stabila kassakor och så några glömda problembarn som behöver fixas. Det är kombination som är viktig inte exakta fördelningen.

Hur gör ni själva? Lägger ni alla pengarna i en "optimal" kategori eller kör ni med fler kategorier?

Minsta storlek på företag?

Har suttit och funderat de senaste dagarna på om jag ska sätta en gräns för minsta storlek på de företag jag investerar i. Bakgrunden är att dels den från Graham om att investera i "stora" företag och egna (dåliga) erfarenheter av investeringar i mindre bolag. Mot det står Lynch strategi som går ut på att hitta företag med potential att kanske tio- eller hundradubbla omsättning och vinst.

Idag ser min portfölj ut som följande:

Bolag	Börsvärde i MSEK (procentuell ökning sedan första investering)
Bahnhof	700 (+36%)
BankNordik	1500 (-10%)
Spar Nord Bank	7300 (+70%)
Fortum	133000 (+31%)
Danske Bank	150000 (+20%)

Drillcon som jag sålde förra veckan hade ett börsvärde på cirka 150 MSEK (och gav -5% från första investering).

Nu ska man nog inte dra allt för stora slutsatser på procentuell ökning men nog finns det visst fog för att de verkligt stora procentuella uppgångarna gör du normalt fall inte i de största bolagen. Men det sagt så tror jag verkligen inte det är en bra strategi att gå allt för långt ner i storleken på bolaget. Min tumregler som jag nog tänker införa är att aldrig gå längre ner än runt 500-1500 MSEK. Lägre än det kan allt möjligt hända med bolaget och bolaget brukar vara väldigt dåligt genomlyst.

Har ni satt någon nedre gräns?

GARP - Hemlig bolag

Har hittat en riktigt bra GARP kandidat. Bolaget handlas till runt p/e 12 men har växt cirka 50% i earnings de senaste 5 åren. I år väntar en något mindre tillväxt på runt 30%. Börsvärdet är idag runt 500 miljoner. Kan ni gissa vilket bolag det handlar om?

Sommarläsning - One Up on Wall Street

Så här under semestern får man tillfälle att läsa och komplettera. En bok som jag avverkat är Peter Lynch - One Up on Wall Street. Tycker boken var väldigt läsvärd och tycker den är ett bra komplement till Graham/Buffet och Munger.

Lynch huvudpoäng är att man som investerare ska använda sig av information från det vardagliga livet och allmän information kring vilken typ av bolag det är (äger vd-n/management aktier, får man bra service etc). Informationen får man dels genom sig själv och sin familj (du kanske känner något i branschen eller jobbar där själv) eller dels genom att man "wallraffar" (exempelvis stannar en helg på en hotellkedja som man tänkt investera i eller besöker huvudkontoret).

Huvudpoängen är viktigt och jag försöker använda mig av den i största möjliga mån. Det är dock viktigt att se hur värderingen är på ett bolag. Fantastiskt bolag värderas oftast därefter.

Två andra saker som jag tog åt mig från boken var:
1. Högavkastning kan komma från att man lyckas pricka in ett bolag som växer 10, 100 eller till och med 250ggr. Det kan kanske tyckas självklart men poängen som jag ser det är att om du hela tiden investerar för att få 50-100% eller säg ännu lägre 10-40% så kommer du behöva göra så otroligt mycket mer bra investeringar än om du lyckas pricka in en som stiger med 10000%.  

2. Lynch system för att kategorisera vilken typ av företag du investerar i: 
Slow Growers: Stabila svagt växande företag. Fortum/Elproducenter brukar vara i den här kategorin.

The Stalwarts: Populära normaltväxande företag: Exempelvis, H&M, P&G, Coca-cola (I normala fall så värderas de även rätt högt)

The Fast growers: Företag som växer 20-25% per år i earnings: Framför allt företag som växer i långsamt växande branscher är bäst.

The Cyclicals: Cykliska företag som ibland faller ner till turnarounds. Exempelvis SSAB och Bilindustri

Turnarounds: Branscher eller företag som är i kris av en eller annan anledning. Här placerar jag Danska banker. (Kanske egentligen också Fortum?)

The Asset Plays: Företag som sitter på stora tillgångar (eller positioner inom något) som inte syns i balansräkning. Ett exempel skulle kunna vara Holmen som sitter på typ 10 miljarder i skogstillgångar (om de skulle värderas som vanlig skog och inte enligt kassaflöde)