fredag 13 januari 2017

Analys - Addlife

Addlife är en koncern inom Life Science och äger runt 25 bolag. Verksamheten är uppdelat på två affärsområden; Labtech och Medtech. Labtech innefattar diagnostik, biomedicinsk forskning och laboratorieanalys och Medtech innefattar medicinteknik. Koncernen har verksamhet i de nordiska länderna, Tyskland, Benelux, Estland och Italien. Lejonparten om sättning sker i Sverige, Finland, Danmark. Bolaget omsatte förra året runt 1,6 miljarder och gjorde en vinst efter skatt på runt 80 miljoner.

Bolaget noterades som en avknoppning av Addtech i mars 2016.

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år
Affärsmodellen för Addlife är tvådelad; dels verkar de inom den nisch underliggande bolag verkar inom, dels har de en uttalad förvärvsstrategi (likt sin före detta moder Addtech). Ifall vi börjar med förvärvsstrategin är min känsla att Addtech ibland haft problem med att integrera verksamheten i övriga koncernen. Huruvida Addlife är bättre på detta återstår att se, men jag gillar inte riktigt förvärvsstrategier som bygger på mängdköp. De får gärna köpa något bolag ibland, men grundstrategin ska vara att växa organiskt. Det ska dock läggas till att skillnaden från exempelvis Ratos är att grundidén inte att köpa och sälja bolag utan mer buy-to-hold, vilket jag ser som positivt. Under 2016 har Addlife köpt fyra bolag, varav senaste förvärvet av Biolin skedde i december. Om det finns köpvärda bolag om 20 år har jag inte en aning om. Om det finns biomedicinska produkter och verktyg om 20 år är högst sannolikt, jag har dock inte kompetensen att bedöma enskilda produkter eller bolag i Addlifes koncern. 

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Det finns endast fyra år av historik att tillgå. Samtliga av de åren har de varit lönsamma. Det ska tilläggas att de kör med brutet räkenskapsår som slutar i mars, så förra året är den senaste årsredovisningen.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Resultatet har varit stabilt sedan 2012/2013.

d) Tillväxt
Omsättningen har växt från ca 900 miljoner till 1 562 miljoner de senaste fyra åren, men resultatet har endast stigit med runt 5 procent för hela perioden från 74 till 78 miljoner. Så antingen är verksamheten inte särskilt skalbar eller så har de tagit på sig stora kostnader för att expandera.

Balansräkning/storlek:
a) Helst mer eller mindre skuldfritt 
De har gått från en skuldsättningsgrad på 0,3 gånger till 1,6 gånger och enligt senaste kvartalsrapporten uppgår räntebärande skulder till ca 640 miljoner. Räntekostnader sänker resultatet med ungefär 5-10% per kvartal.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap 
Ja

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
De har ett utdelningsmål på 30-50 procent av resultatet efter skatt. Det skulle inneburit en utdelning på cirka 31 miljoner för fjolårets vinst eller i runda slängar 1 procent i direktavkastning. 

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
Ja

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Värderas till cirka p/e 42 på fjolårets vinst.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.

Dyrt och skuldsatt! Det är både känslan av Addlife och även den allmänna känslan jag fått av att analysera ett flertal nyligen noterade bolag. Mycket förhoppning ligger i framtida vinsttillväxt och balansräkningarna är fyllda med skuld. Speciellt märkligt är värderingarna med tanke på att vinsten historiskt varit i det närmast stillastående i flera fall. 

onsdag 11 januari 2017

Julskinka - En analogi

Idag tänkte jag prata om julskinka. I helgen köpte jag prima skinka för 9 kr kilot på mitt lokala ICA. Billigt värre tyckte jag, men vad har det för relevant på en aktieblogg kanske du frågar dig? Analogin är faktiskt mer slående än vad man kan tro. Före jul fanns det en mängd olika julskinkor till olika pris; billigaste på Lidl gick att få för 54 kronor kilot, någon sorts mellanting på ICA för 89 kronor kilot, men även lyxvarianter för 199 kr kilot. Eftersom jul var i annalkande var folk sugna på gris och köpte således mängder av det som höll uppe priserna. Jämfört med andra köttproteinkällor som kan kosta uppåt 200-300 kr kilot kan man till och med säga att 199 kr kilot var billigt! Efter jul inträffande en kris och grispriserna dumpades, först till runt 40 kronor kilot för mellanklassen, sedan till 20 kronor kilot efter nyår och nu i helgen så till 9 kronor kilot. Då slog jag till. Aktiemarknaden brukar visa på samma typ av beteende. Det finns en underliggande efterfrågan på något, sedan inträffar en trend eller händelse som driver upp priserna, antingen en allmän stämning som driver fram ett måste av att köpa något, eller en obeveklig framtidstro. För eller senare inträffar en brytpunkt där stämningen försvinner, julmusiken stannar och det börjar gå ner. När väl den nya dystrare stämningen får fotfäste blir den svår att vända, det blir helt enkelt otänkbar att köpa skinka i det här fallet, vilket pressar priserna nedåt. Först försöker säljarna hålla priserna uppe, sedan börjar de sänka, hoppas på att någon ska nappa. När ingen gör det drabbas de av panik och sänker priserna igen, när det inte finns någon tagare slutar det med att de nästan i praktiken slänger ut tillgången. Då brukar det vara läge att köpa, men det gäller att sätta sig över den allmänna stämningen och se till grundvärdet, i det här fallet protein och god gris. 

måndag 9 januari 2017

Analys - Edgeware

Edgeware är ett techbolag som utvecklar och säljer lösningar för högkvalitativ videostreaming över nätet. Huvudsakliga kunder är kabeloperatörer, telekombolag och tv-bolag eller andra som levererar videofilm. Det grundandes 2004 och omsatte förra året runt 200 miljoner med runt 80 anställda. Huvudkontor i Stockholm, men bolaget verkar på en global marknad inom detta segment. De hävdar själva att de har 150 kunder på 60 marknader. De säljer både mjuk- och hårdvara.

Affärsmodell: 
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
Vet ej, tycker frågan är svår att besvara. Kommer vi fortsätta att streama mer och mer video över internet? Ja, det kommer vi sannolikt och mängden kommer öka. Kommer Edgewares kunder använda sig deras teknik för att streama fortsatt? Det vet jag inte. Samtidigt är det en lösning som möjliggör något, likt en mutter till en bilföretag, så sannolikt lär deras produkter och lösningar vara efterfrågade åtminstone 5-10 år till. Sedan är det mer oklart. Det som är svårt att förstå i affärsmodellen utifrån är om de får betalt per kund, per film eller per datamängd de kodar. För det är ju mängden data och film som kommer öka, inte antalet kunder. Uppdaterat: enligt information från IR tar de betalt enligt följande: 1) vilken funktionalitet och features 2) datavolym och tittarminuter samt 3) efterfrågan vid toppbelastning.

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Nej, de började gå med vinst 2014. Mellan 2005-2013 redovisade de en förlust.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Ja, vi kommer sannolikt inte att minska ner på tv-tittandet även i lågkonjunktur. Edgewares kunder lär sannolikt inte heller utveckla egna lösningar under en lågkonjunktur för att ersätta Edgewares då det kräver investeringar.

d) Tillväxt
Ja, både vinst och omsättning har ökat på senare år. Mellan 2012 och 2013 minskade dock omsättningen en aning. Från 2013 och framåt har de ökat med 10-20% per år. Vinsten stod stilla mellan 2014 och 2015. Dock har den stigit med närmare 27 procent under Q1-Q3 2016.

Balansräkning/storlek: 
a) Helst mer eller mindre skuldfritt
Ja, Inga regelrätta banklån och en kassa på 22 miljoner. Positivt finansnetto för Q1-Q3 2016 samt för helåret 2015.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap  
Ja, ca 900 miljoner i market cap.

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
Delar ej ut pengar ännu. Ska användas till expansion.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
Se ovan.

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Nej, vid en kurs på 31 kronor värderas bolaget till runt 930 miljoner. För helåret 2015 gjorde bolaget en vinst på 11 miljoner. Det ger ett p/e-tal på 85 för 2015. För 2016 räknar jag med att vinsten stiger med 30 procent. Det ger en vinst på 14 miljoner eller et p/e tal på 66. För att kvala in under p/e 25 skulle bolaget behöva göra en vinst på 37 miljoner.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25. Summering:
Jag tycker Edgeware verkar vara ett välskött bolag som uppenbarligen lyckas både etablera en position och växa inom sin nisch. Att bolag är skuldfritt tycker jag också är positivt. Värderingen är dock väldigt styv. Men, om de fortsätter att växa i samma takt (+30% per år) i ytterligare fyra år kommer de ha växt in i sin värdering. Vidare har de ett EBITDA mål på som ligger över den nivå som de redovisar för tillfället, vilket skulle kunna indikera att de räknar med en ökad skalbarhet i deras affärsmodell. Idag ligger de på 10%, men de räknar med att kunna uppnå 15%. Slutligen, jag kommer hålla Edgeware under uppsikten, vid en lägre* värdering skulle jag nog kunna tänka mig att investera i bolaget.

*Med lägre menar jag minst en halvering av kursen, eller dubblering av vinsten. 

torsdag 5 januari 2017

Analys - Ahlsell

Ahlsell är en distributör av installationsprodukter, verktyg och förnödenheter till VVS, byggbolag, industri och kraftbolag. I en något förenklad mening är Ahlsell ett Bauhaus för företag med ett eget butiksnät, näthandel och återförsäljarnätverk. De omsätter runt 24 miljarder och är huvudsakligen verksamma i Sverige, Norge och Finland. 65 procent av försäljningen sker i Sverige, 20 procent i Norge och 12 procent i Finland. VVS produkter står för 48 procent av omsättningen, el för 30 procent och verktyg & förnödenheter för 22 procent.

Bolaget noterades av private equity firman CVC Capital Partners i slutet på oktober 2016.

Affärsmodell: 
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
Själva tjänsten de erbjuder kommer sannolikt att finnas om 20 år. Det är däremot lite mer oklart om det är Ahlsell eller något annat bolag som levererar produkterna. De är även generalister och konkurrerar således inte genom att erbjuda något unikt utan mer på service och distribution. Det finns däremot i någon mening en smidighetsfaktor med att köpa från så få leverantörer som möjligt, där har Ahlsell en fördel av att vara etablerade. Största hotet är från andra internationella aktörer, mer nischade snabbfotade konkurrenter eller att deras kunder tar ett större ansvar själva med materialförsörjningen.    

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Nja, de har haft ett positivt EBITA resultat de senaste 10 åren, men eftersom bolaget varit kraftigt skuldsatt har själva resultatet efter skatt varit negativt under flera år.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Ja, hyfsat, EBITA resultatet sjönk med 15 procent mellan 2008/2009 och cirka 10 procent mellan 2000/2001. Alla andra år har det stigit suggestivt. Det ska dock tilläggas att siffrorna är från årsredovisningen 2015 och innehåller en hel del fotnoter. Sannolikt för att skönmåla resultatet en aning.

d) Tillväxt
Ja, men ser ut som det skett till stor del genom förvärv. Organiskt steg omsättningen med 3 procent för helåret 2015 och för 2016 ser det ut som den kommer stiga med runt 7 procent. Det är byggmarknaden i Sverige som driver på. Sverige är den region som uppvisar högst tillväxt, men även Finland visar på tillväxt för 2016. EBITA har från 2005 stigit från 966 miljoner till 1 837 miljoner, motsvarande en tillväxttakt på runt 6,5% per år.

Balansräkning/storlek: 
a) Helst mer eller mindre skuldfritt
Nej, efter alla turer verkar det som de har kvar ca 10 miljarder i banklån (de har inte publicerat någon rapport ännu efter notering). Det tidigare aktieägarlånet på runt 6,5 miljarder ska enligt prospektet bli kvittat mot aktier i samband med notering. Under 2015 löpte aktieägarlånen med en fast ränta på 10 procent och banklånen med en ränta på 4 procent. Räntekostnaderna för Q1-Q3 2016 ligger på nivån för banklånen, dvs 4 procent. Det är rimligt att anta att de ligger kvar eller förbättras något efter noteringen. Framöver kan vi således räkna på ett finansnetto runt -400 miljoner per år, givet att alla preferensaktier och aktieägarlån är borta. Något som jag tycker är oklart om de verkligen gör det.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap  
Ja

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
Nej, bolaget har som utdelningspolicy att dela ut mellan 40 till 60 procent av nettovinsten. Givet mitt estimat för 2017, se värdering, skulle det ge en utdelning på 650 miljoner, eller motsvarande 2,8 procent av marknadsvärdet vid 53 kronor per aktie.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
Aldrig delat ut pengar ännu.

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Vinsten ser ut att kunna landa på 600 miljoner (280 Q1-Q3 + ((540-100)*0,78) för 2016, givet att allting står rätt till. Det skulle ge ett p/e tal på 38 för helåret 2016. För 2017 borde vi kunna landa på en vinst på ca 1300 miljoner (rullande 12 mån minus ny räntekostnad på ungefär 400 miljoner per år). Det skulle ge ett p/e tal på 18.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25. Summering.
Ägarstrukturen har varit väldigt rörig i Ahlsell och bolag har varit och fortsatt är i viss mening väldigt skuldsatt. Den underliggande verksamheten verkar vara hyfsat stabil, även fast man kan ifrågasätta sanningshalten i en del siffror. Och, det verkar gå att växa, även fast det kanske sker i stor grad genom förvärv. Jag tycker värderingen för 2017 är något för hög för att man ska chansa på att allt faller väl ut. Även fast det finns en möjlighet, givet att situationen är rörig. Jag avvaktar, ska bli dock intressant att läsa årsbokslutet när den kommer i slutet på januari.

onsdag 4 januari 2017

Analys - Garo

Garo producerar och säljer elprodukter med en omsättning på runt 600 miljoner kronor. Produkterna är indelade i fyra områden: installationsprodukter (58%), projekt (21%), tillfällig el (8%) och laddstationer för elbilar (13%). Verksamt i Sverige, Norge, Irland, Finland och Polen, där ca 60 procent av försäljningen och 50 procent av vinsten kommer ifrån Sverige. Ca 260 anställda med huvudkontor i Gnosjö och produktion i Gnosjö och Polen. Garo är en producent och säljer sina produkter genom ett antal grossister. Enligt egen uppgift ska de vara representerade hos samtliga relevanta grossister. De har nyligen fattat beslut om att utöka fabriken i Polen som kommer stå färdigt i september 2017 och leda till mer än en fördubbling av fabriksytan och monteringskapaciteten.

Affärsmodell:
a) Produkter/tjänster som jag mer eller mindre vet kommer efterfrågas även om 20 år.
Ja, det kommer sannolikt behövas elprodukter även om 20 år. Har svårt att se att vi skulle kunna substituera el. Typen av produkten kan dock förändras kraftigt, så det gäller för bolaget att hänga med i utvecklingen.

b) Redovisat positivt resultat (senaste 10 åren)
Ja, mellan åren 2006-2014 redovisade de en vinst mellan 5 och 24 miljoner. 2009 var vinsten som lägst med 5 miljoner, ner från runt 20 miljoner 2008. 2015 var redovisad vinst 46 miljoner.

c) Helst konjunkturoberoende intjäning
Nej, vinsten gick som sagt ner med närmare 75 procent vid konjunktursvängningen 2008/2009. Och även mellan 2011 och 2013 sjönk vinsten från 21 till 14 miljoner, dvs med runt 33 procent.

d) Tillväxt
Nja, mellan 2006 och 2014 stod i princip vinst och omsättning stilla ifall vi tar hänsyn till konjunktursvängningar. 2015 händer något och vi får se både en ny försäljningstopp på 560 miljoner och en vinst på 46 miljoner. För 2016 ser försäljnings ut att öka med ungefär 12 procent samtidigt som vinsten ser ut att landa på ungefär samma nivå och försäljningen.

Balansräkning/storlek:
a) Helst mer eller mindre skuldfritt.
Ja, nästan, de har 26 miljoner i räntebärande skulder, men en kassa på 15 miljoner. Räntekostnaderna understeg 5 procent förra året (i förhållande till rörelseresultatet) och ser ut att bli positiva för 2016.

b) Ej mindre än 300 miljoner i market cap
Ja, runt 1,7 miljarder

Utdelning:
a) Ger minst 3% i direktavkastning
Nej, bolaget har inte delat ut några pengar ännu men har en utdelningspolicy på 50 procent av nettoresultatet efter skatt. För 2015 hade det inneburit att de delat ut 2,3 kronor per aktie. Givet aktiekurs på 163 ger det 1,4 procent.

b) Delar inte ut mer än redovisad vinst
Sannolikt

Värdering:
a) Aldrig över p/e 25
Vid 163 handlas aktien till p/e 35 för 2015 och förmodligen 2016 års vinst.

b*) Beroende på tillväxttal och alla ovan givna kriterier mellan p/e 5-25.
Givet att bolaget ser ut att ha låg eller till och med stillastående vinsttillväxt ligger det mycket förhoppning med i värderingen. Givet storleken på bolaget och dess konjunkturkänslighet ligger ett mer rimligt pris förmodligen i spannet p/e 12-16. I alla lägen åtminstone under p/e 20.
Sammanfattningsvis uppfyller Garo flera av mina kriterier för ett välskött och intressant bolag. Jag tycker även att produktmixen, där laddstationer kan bli ett nytt rejält ben att stå på är intressant, men det ska påminnas om att det endast står för 13 procent av omsättning. Eftersom bolaget är så pass konjunkturkänsligt skulle det dock krävas att värderingen mer än halverades för att jag skulle kunna börja överväga att investera i det.

lördag 31 december 2016

Årssammanställning 2016

Under 2016 tog flera av mina innehav revansch och året gick bra trots stor initial kassa. Totalt har 80 000 kr satts in och 25 000 kr har amorterats på bolånet. Totalavkastning landande på plus 46 000 kr vilket, med en viktad bas, ger en ökning på 14% för 2016. Helt klart godkänt och över SIXRX på 10%, men något under mitt absoluta mål på 20% per år.

Jag började året med en stor kassa, på ungefär 60% av portföljen som suggestivt minskades ner under året för att återigen öka till dagens ungefär 45%.

Flera av mina innehav som gick dåligt under fjolåret, gick desto bättre i år. Störst ökning har Tesco och Havyard stått för.

Förra året skrev jag exempelvis så här om Havyard: "Bolaget handlades när jag köpte aktien med ungefär 50% rabatt mot eget kapital och med en kassa som täckte upp runt 70% av börsvärdet. Idag täcker kassan mer än börsvärdet och trots att bolaget stabiliserat kassaflödet, anpassat kapaciteten, har aktien fortsatt att falla sedan dess. Helt oförklarligt tycker jag, men vad vet jag?" 

Aktien rusade sedan under året med ungefär 300-400%, men eftersom jag tvivlade vågade jag inte investera ytterligare när värderingen var som lägst, så i slutändan gick jag ungefär plus minus noll på affären. En läxa om att inte tvivla när det som mörkast ut.

Tesco har fortsatt på sin turn-around resa och har värderats upp kraftigt. Förhoppningsvis så kommer en ökad inflation i England att spilla över i tillväxtsiffror för hela branschen och ge en extra skjuts under 2017.

Under året har en mängd nya bolag åkt in i portföljen samtidigt som både NGS Group och Tesco finns kvar från föregående år. På längre sikt vill jag få ner omsättningen av innehaven, men jag finner det svårt att vara kvar i bolag som blivit dyra. Ett exempel är Nolato som jag ägt under året, men som jag sålde av under Q4 därför att de (1) är ett cykliskt bolag som lär drabbas hårt när konjunkturen viker snart, (2) är exponerade mot Eriksson och Telekom som visar på nedgång i bolaget, (3) värderas till p/e 20, trots att vinsten minskar och de kommer ha kostnader för Treef-förvärvet i Q4:an. Jag inser att anledning (3) och (2) sannolikt är kortsiktigt och (1) är en fråga om tajming, som är väldigt svårt, men men, vi får se om ett år och vidare utvärdera.

Jag har även under Q4, minskat ner något på NGS Group och Railcare samt ökat något i ICA. Det ska ses som en konjunkturförsäkring, då jag ville öka min likviditet och gå mot mer defensiva innehav. Railcare sålde jag för 134 kr per aktie och NGS Group för 187 kr per aktie. Tror fortsatt stenhårt på bolagen, då bägge är lågt värderade samtidigt som det finns stora behov av personal till vården (NGS Group) och underhåll av järnvägsnäten i Sverige och England (Railcare).

Nedan följer utgående portföljsammanställning för 2016:

Aktieportfölj
Bolag/aktie      Valuta         Antal           Portföljandel  
Avega SEK 1000 5%
Nilörn SEK 70 1%
NGS Group SEK 180 8%
RailCare SEK 250 8%
H&M SEK 160 10%
Tesco GBp 2700 15%
ICA SEK 120 8%
Likvider SEK - 45%

Hittills i år är viktad totalavkastning: +14% (SIXRX: 10%, Avanza Zero: 9%) - Värdeökning 46 tkr. Värde på portfölj: 0,41 miljoner 

Den största kapitalmässiga ökningen stod Tesco för tätt följt av Havyard. NGS Group och Railcare.

Lägenhet
Eget kapital i lägenheten uppgår till runt 2,1 miljoner.

onsdag 21 december 2016

IT-bubblan 2.0?

Dagens inlägg tänkte jag ägna åt spekulation. Spekulation om aktier kanske du tror? Nej, idag ska vi försöka gissa var det smäller nästa gång. Vad det är som orsakar nästa lågkonjunktur.

Det är egentligen rätt hopplöst att försöka gissa var det kommer smälla eftersom en bubbla till sin natur är fullt rationell tills det smäller. Då blir det en bubbla, inte innan.

Men, skam det som ger sig.

Det jag har spanat efter är en skuldsättning som byggts upp på ett ohållbart sätt och som inte har löpande intäkter för att täcka skuldsättningen.

Det jag kommit fram till är att vi rör oss mot en IT-bubbla 2.0. Uber tycker jag är ett bra exempel som värderas till runt 600 miljarder kronor, trots att bolaget kommer göra en förlust på minst 20 miljarder kronor i år. Jag förstår själva grejen att du har en first mover advantage med att etablera en position, men helt seriöst med en taxibil app? Det är hur lätt som helst att få en taxi och det finns en uppsjö att välja mellan beroende på hur priskänslig du är som konsument. Det är bekvämt att sitta i en Taxi Stockholm också, de borde nog kunna bygga en app om de inte redan gjort det. Det Uber erbjuder är inte unikt utan kan ganska enkelt substitueras. Större delen av taxitrafiken skulle jag även vilja påstå är från lokala resenärer och inte utländska. Och, i större delen av världen är taxitrafiken prisreglerad, samt har löner som redan är väldigt nedpressade. Att Uber skulle vara så mycket mer effektivt köper jag inte. Det är snarare ett nyhetens behag och sponsrade priser som håller uppe tillväxten. När kommer investerare att vakna upp och sluta finanserna detta kortbygge? Det visar sig att jag inte är ensam om mina tankar. Läs mer på ft.

Vidare när vi blickar inåt och mot Sverige, kan vi se att onoterade bolag har samlat in massivt med kapital de senaste åren. Samtidigt har vi sett en våg av noteringar där gemene man nu är övertygad om att bara man får tilldelning i en introduktion finns det massor med pengar att tjäna. Det om något är en varning att bubblan är uppblåst.


Sammantaget tror jag vi rör oss mot en situation där någon helt plötsligt börjar ifrågasätta varför de plöjer ner hundratals miljarder i techbolag som inte tjänar några pengar. När så sker kommer det sprida sig till börsen och till fastigheter. Det är iallafall min gissning! =) Följer upp till nästa jul!