Idag tänkte jag ta upp en fundering jag själv har angående hur mycket tid måste man lägga för att som privatinvesterare uppnå en överavkastning jämfört med index.
Bakgrunden är att jag sedan ett år tillbaka jobbar inom finansbranschen. I teorin innebär det att jag får 40h mer tid i veckan åt att lära mig mer om potentiella investeringsobjekt (eller typ 1000% mer tid än tidigare). Förutom att en del tid faller bort i att producera snarare än att lära sig nytt tycker jag mig märka små skillnader på mina chanser att hitta bra bolag att investera i. Den stora skillnaden mot tidigare är att jag nu får chansen att träffa bolagsledningar och besöka bolag, vilket ibland ger upphov till intressanta investeringar och ibland inte. Men summan är att jag (privatperson/professionell) inte nämnvärt lyckas avkasta mer än tidigare. Det får mig att tänka att det kanske inte är värt tiden att spendera ytterligare tid utöver några timmar i veckan för att uppnå en tillfredsställande avkastning. Några tankar på det?
För övrigt ser jag flera fördelar en privatinvesterare har jämfört med institutionella investerare som är helt informationsoberoende: (1) du kan investera i mindre bolag (2) du har samma fördel, om inte bättre, om vilka och trender som gäller hos konsumenter (3) du kan ligga utanför marknaden under längre tidshorisonter. Den enda nackdelen som jag ser det är det är lättare att få access till bolagen när du är inne i branschen. Men, det gäller framförallt för större bolag, som oftast ändå är svårt att få överavkastning i om du inte tajmar marknaden (använder dig av (3)-fördelen)
En sak jag bör tillägga är att jag handlat med aktier i över 10 år och har en civilekonomexamen så detta inlägg är främst riktat mot personer som har en god grundläggande förståelse kring investeringar i aktier.
Känner igen mig i din situation. Jobbade heltid med börsen tidigare och har också civilekonomexamen. Frågan är om den tiden man lägger på börsen ger den överavkastningen som man eftersträvar. Man får verkligen mycket information att ta till sig men kan man verkligen bearbeta allt och agera utifrån allt? Det är frågan det...
SvaraRaderaIntressanta tankar. Jag håller till viss del med dig och tror ungefär så här:
SvaraRadera1) Det är inte säkert att man får ut överdrivet mycket av att träffa bolagsledningar. Risken är att man blir såld på bolagets möjligheter och underskattar riskerna. Däremot får man nog alltid en bättre förståelse för verksamheten. I småbolag kan man få prata med eller träffa ledningen även som hobbyinvesterare eller bloggare, men det är uteslutet i stora bolag men där har man ändå ingen fördel som du nämner.
2) De fördelar som du nämner är rejäla fördelar som talar för en privatinvesterare jämfört med t.ex. en fond
3) Alla regler som fonder måste följa är inte heller att förglömma och talar till fondernas nackdel.
4) Jag tror att det är en stor nackdel att ha blivit indoktrinerad i för mycket finansiell teori som EMH osv. vilket man blir på vissa utbildningar. Det man har mest nytta av är ett öppet sinne och ett kritiskt tänkande.
5) Lägger själv gissningsvis 2-3 timmar per dag (fritidsintresse eller kanske snarare besatthet?) åt diverse aktierelaterat och jag tror att marginalnyttan inte skulle vara enorm om jag ökade på tiden. En dubbling av tid ger inte dubbel nytta och en tiodubbling ger absolut inte tiodubbel nytta. Däremot är all nedlagd tid till nytta och kunskap är något som ackumuleras över tid.
6) Slutligen kan jag även påpeka att man kan dra nytta av sådant man lär sig i andra branscher också. Jag själv har jobbat inom energibranschen på olika arbetsplatser sedan 2009 och det finns många lärdomar att dra därifrån och många paralleller som jag kan dra till andra branscher också då det finns gemensamma nämnare.
Med vänliga hälsningar
Tack för bra kommentarer! Inte lätt detta. Vore väldigt intressant och få ett utdrag på vad exempelvis Buffet och Munger faktiskt la sin tid på när de var yngre. Munger brukar ju ta upp vikten av att applicera många olika typer av modeller och teorier när man tänker på aktier (vilket skulle peka på att 6) som du säger kenny kanske är nog så viktigt) men samtidigt har de ju valt att arbeta med investeringar så gott som hela livet.
SvaraRadera