Finansiella tillgångar - Vart ligger du och vart är ditt mål?

Har sammanställt en graf baserat på förmögenhetssiffror från 2007 (sista året vi hade förmögenhetsbeskattning). Om man aggregerar upp siffrorna så är det cirka 33% av befolkning som har finansiella tillgångar över 100 000 kr och 10% av befolkningen som har över 500 000 kr. Värt att noteras dock är att detta är före finanskrisen så antalet kan nog ha gått ner en aning.

Mitt mål är ju att ha minst 5 miljoner i finansiella tillgångar före jag fyller 40 år. Vilket skulle innebära att jag då befinner mig bland den "rikaste" 0,29%-en av befolkningen. Det låter rätt strålande faktiskt =)

källa: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____232335.aspx

Vilken procentandel befinner ni er på? Klicka in på källan och räkna efter!

Äga sitt boende - Att hantera risker

Jag äger en bostadsrätt i Stockholm. Personer som äger en bostadsrätt i Stockholm blir ofta rätt idiotförklarade av ekonomibloggar p.g.a den höga skuldsättningen och den historiska prisutvecklingen, som ligger högt över utvecklingen av disponibel inkomst. Så jag tänkte här förklara lite mer på hur jag ser på riskerna som finns.

Tidigare så har jag redovisat för varför det brukar vara förmånligt att äga sitt boende i längden. Men det tar inte bort faktumet att en felaktig tajming av ett bostadsrättsköp kan få ödestigna konsekvenser på din privatekonomi. Så hur ska man hantera riskerna?

Så som jag ser det finns det risker inom: Bostadsrättsföreningen, mina räntekostnader, prisutvecklingen på lägenheter. 

Så här har jag agerat:
Bostadsrättsföreningen - jag är medlem av styrelsen. Vi har låst upp hyresintäkter med indexuppräkning på de lokaler vi har mellan 5-10 år, vi amorterar av skulden och vi har låst upp lån mellan 3-8 år. - Minimal risk för avgiftshöjning inom de närmaste 5 åren.

Räntekostnader: Jag har bundit mina lån i 5-år på 2,8%. Och amorterar det som krävs. - Minimal risk för ökade kostnader inom de närmaste 5 åren.

Prisnedgång: Jag sparar mellan 100-200 000 kr per år. Till det har jag en buffert på mellan 20-30% i kapitalinsats (beror på hur man värderar lägenheten). Jag bor heller inte i "mitt slutboende" utan vill gärna uppgradera till något större vilket gör att jag hellre ser än nedgång än en uppgång så länge den inte är allt för brutal.

Hur tänker ni? Eller sitter ni alla i hyresrätter?

Äga sitt boende - Bra eller dålig affär?

Då jag äger en bostadsrätt tänkte jag förklara hur jag ser på mitt innehav. Det har sedan början av 2000-talet varit tal om bostadsbubbla. Problemet med bubblor är att de alltid fram till den tid de spricker är rationella och kan underbyggas med argument. Och det är nästintill omöjligt att förutse på vilken nivå bubblor spricker. Vilket gör att även om man har rätt i sak kan man ändå förlora på att agera mot bubblan.

Boende - I grund och botten måste alla bo någonstans, och det gäller oavsett konjunktur eller prissättning. Så valet står mellan att äga sitt boende eller att hyra en bostad, från någon som äger ett boende.

Så ska man äga eller inte? Alla argument som inte handlar om tajming talar för att äga sitt boende i Stockholm, och för den delen alla andra platser med nettoinflyttning.

Så här fungerar det (inflation):
1. Jag bor i en hyresrätt: Min hyra är 5 000 kr per månad. Varje år så räknas hyran upp med inflation (eller mer). Nästa års blir hyran 5 100 per månad.

2. Jag bor i en bostadsrätt. Mina avgift är 2 000 kr per månad. Min räntekostnad är 3 000 kr per månad. Då endast föreningens avgift räknas upp med inflationen blir nästa års hyra 5 040 kr per månad. D.v.s. runt 1% mindre total kostnad vid allt annat lika för en bostadsrätt än i hyresrätten.

Då nästan alla som äger sitt boende även ligger belånande ger det en hävstångseffekt (lånet förblir  samma men eget kapital ökar med tillgångspriserna). Ex. du har eget kapital på 15% och tillgången ökar 1% ger den en avkastning på runt 7%.

Men,
I Stockholm finns det även en rad andra saker som driver upp priser. Nämligen: 1. Hyresmarknaden är reglerad och inte effektiv. 2: Nettoinflyttning utan tillräckligt bostadsbyggande, vilket driver upp relativpriser på boende.

Med det sagt. Jag har ingen aning om det är rätt eller fel att köpa bostadsrätt i Stockholm just nu. Priserna är onekligen rätt höga och har stigit länge. Men i längden så är det rätt att äga sitt boende (allt annat lika).

Ekonomi - Sänkta skatter

Tänkte så här på lördagen visa er en rätt intressant graf. Den är sammanställd med data från scb. Den visar sänkt skatt (totalt: d.v.s inkl alla avdrag och skatt på kapitalinkomster osv) i procentenheter uppdelat på inkomst.

Förklaringen till hur den ser ut ligger förmodligen i att de borgliga dels har sänkt skatten genom jobbskatteavdrag (störst sänkningar får låginkomsttagare). Den högre delen av bilden beror nog på att de största nya avdragen (Rut och Rot) görs av höginkomsttagare.

Nu har jag inget emot att man sänker skatter men det visar ju att strategi att ta makten till varje pris och sedan göra vad man vill funkar bättre än att säga vad man ska göra och sedan göra det.

Vad säger ni?

Inköp - Danske Bank

Valet föll så på Danske Bank. Det blev 90 färska aktier in på 104,90 DDK. Vad det gäller marknadstajmning så försöker jag gå mer och mer bort från att överhuvudtaget försöka tajma rätt. Den princip jag nu följer är dollar-cost-averaging. D.v.s. istället för att försöka tajma rätt så köper du kontinuerligt (i mitt fall månadsvis) så att eventuella "fel tajmning" blir utjämnade med tiden.

En sidonotis blir således att om man tittar på stokastisk över omx30 så ser det fortfarande lite överköpt ut, vilket betyder att det finns en risk för att vi nog kan se lägre kurser inom de närmsta veckorna. Vi får se om det faller in eller inte. Jag väljer att inte agera efter det. Men alltid att notera det och se hur det faller ut.

Jag passar även på att möblera om i hur jag redovisar mitt aktieinnehav. Härefter kommer jag dela upp aktieinnehavet i tre delar: Under året, Huvudportfölj och Referensportfölj. Under året är en portfölj med pengar jag har satt in under året. Huvudportfölj är portföljen jag hade vid årets start och referensportfölj är SIXRX. Anledningen till att jag bryter ut vad jag investerat för sparade pengar under 2013 är för att få bättre uppföljning och jämförelse mot SIXRX.

Här följer den nya portföljsammanställning:

 Aktieportfölj - Under året (investerat under 2013)*

Bolag/aktie	Valuta	Antal	Portföljandel
Danske Bank	SEK	90	100%

Utveckling sedan köp: 0%

Aktieportfölj - Huvudportfölj (investerat före 2013)*

Bolag/aktie	Valuta	Antal	Portföljandel
Clas Ohlsson	SEK	103	17%
Danske Bank	DDK	79	16%
Fortum	EUR	215	48%
Spar Nord Bank	DDK	150	12%
SSAB	SEK	80	7%

Utveckling sedan 31/12: 14%

 Referensportfölj

Bolag/aktie	Valuta	Antal	Portföljandel
Avanza Zero	SEK	46	100%

Utveckling sedan 31/12: 15,5%


*Detta är en sanning med modifikation då jag med före 2013 här räknar med före 24/5). Nästa år så blir det mer ordning på detta

Sparkvot - En jämförelse

Min sparkvot ligger på runt 55% av min disponibla inkomst (genomsnitt i Sverige är idag 13% men låg mellan 1995-2007 runt 7%).  Sparkvoten inkluderar pensionsavsättningar till PPM och andra avtalspensioner (tjänstepension). Rensat för det ligger min sparkvot på 43%.

Vad tycker ni är en rimlig nivå? Nedan följer ett urval från några andra europeiska länder. Källa är eurostat. 

 

Riskklasser

Jag tänkte gå igenom mitt ramverk för riskklasser

Varje Ja på följande påstående ger 1 riskpoäng. Totalt antalet riskpoäng ger riskklassen. Så om det blir Ja på alla så ger det en riskklass på 3.

- Jag bedömer att det finns en risk för att mitt case dröjer längre än vad jag tror.

- Jag bedömer att det finns en risk för att historiskt EPS kan vara för högt då industrin går igenom en strukturomvanlig som leder till att inte tidigare lönsamhet kan uppnås igen.

- Jag bedömer att det finns en risk för att mitt ägande genom nyemission eller på annat sätt kan spädas ut.

Det finns givetvis en del andra risker involverade i att äga bolag och aktier. Men de flest försöker jag undvika i mina köpkretiner. Denna riskklassificering styr hur mycket jag köper av en viss aktie och kan påverka när jag köper en viss aktie.

Bevakningslistan

Det börjar ju nära sig lön och då kommer jag även passa på att öka mitt aktieinnehav. För att på ett enkelt sätt kunna återge hur jag tänker kommer jag att utgå från den struktur som bland annat Lundaluppen har ställt upp.

Jag har givetvis utvärderat fler bolag innan jag kommit fram till den här listan och fler bolag finns på min egentliga "övervakningslista". Men då jag inte tidigare har tvingas återge den strukturerat för andra så följer här endast ett urval från de bolag jag redan äger aktier i och som jag troligtvis kommer öka mitt innehav inom.

Bolag	Valuta	NEPS	P/E	Mot. pris	Kurs	K/M	Riskklass
Danske Bank	DDK	15	12	180	103	57%	1
SSAB	SEK	8	10	80	47,94	60%	3
Spar Nord Bank	DDK	5	12	60	38,70	65%	1
Fortum	EUR	1.6	12	19,2	15,03	78%	1
Clas Ohlsson	SEK	6,5	15	97,5	88,5	91%	0

Den frekvente läsare av lundaluppen kanske noterar att jag lagt till en kolumn: Riskklass. Jag kommer i ett senare inlägg förklara vad jag menar med detta, hur jag ser på risk och varför jag tycker att det ska återges i bevakningslistan. 

Extrainkomster

Ett bra sätta att öka sin nettointäkt är att utnyttja sin lediga tid till någon som ger extrainkomster. I mitt eget fall har jag valt att kapitalisera på några av mina hobbyintressen. Jag äger bland annat en Search Engine optimerad hemsida som ger en nettointäkt på runt 1 400 kr per år. Jag sitter även med i min bostadsrättsförening och helgjobbar ibland extra på en gammal arbetsplats.

Totalt planerat jag att det ska ge mig ytterligare 12 000 kr under 2013 som inte är inräknade i min nettolön. Allting kommer gå rakt in till extra sparande.

Jobbar ni extra? Har ni några andra passiva inkomster som hjälper er att nå era sparmål?

Startläge del 3 - Innehav

Nu är det äntligen dags för min nuvarande innehav. För närvarande är det ganska lågt då jag förra året satsade i princip hela mitt sparkapital på att köpa en bostadsrätt samt renovera den. Men med en hög sparkvot så ska vi snart se till att det snart går upp igen. Mitt mål är att ha minst 400 000 i aktier/finansiella tillgångar innan jag fyller trettio (om 2 år). För att nå upp till det innebär det att jag måste ha en avkastning eller ökat sparande (utöver redan planerat sparande) på 75 000 kr.

Jag har delat upp mitt innehav i två delar. Dels en aktieportfölj som jag försöker få överavkastning med (dvs. över SIX30RX eller andra relevanta index) och sedan en referensportfölj (som fungerar både som en som hedge:ning och referens).

Aktieportfölj - A

Bolag/aktie	Valuta	Antal	Portföljandel
Clas Ohlsson	SEK	103	17%
Danske Bank	DDK	79	16%
Fortum	EUR	215	48%
Spar Nord Bank	DDK	150	12%
SSAB	SEK	80	7%

Utveckling sedan 31/12: 13%

 Referensportfölj

Bolag/aktie	Valuta	Antal	Portföljandel
Avanza Zero	SEK	46	100%

Utveckling sedan 31/12: 17,3%

Startläge del 2 - Balansräkning

Då jag är fortfarande rätt ung, under 30, och bor i Stockholm har jag tyvärr tvingas dra på mig en del skulder. Jag har både en 200 000 kr+ skuld till CSN och en större bostadsskuld. Jag har dock även under kort tid lyckas samla på mig en gedigen utbildning och en del reda pengar.

För att inte komplicera detta för mycket kommer jag kategorisera CSN-skulden och alla utgifter kopplande till den som en månadskostnad. Detta då jag inte har för avsikt att pro-aktivt betala tillbaka den och större delen av utgiften är amortering.

Bostadsrätten som jag äger kommer jag att värdera till köpkostnad +/- årsutveckling av KTH Boprisindex Sthlm flats (det är en konservativ bedömning då jag gjort investeringar i lägenheten). Jag kommer inte heller särredovisa tillgång kontra skuld utan istället endast redovisa nettosiffran i eget kapital (av integritets och praktiska skäl). 

Jag kommer heller aldrig att ligga med skuld på mitt aktieinnehav, då jag har en bostadsrättsskuld.

Så startläget ser ut som följande (April):
Aktier: 61 127
Boende: 436 100 (värdering gjord 12/1 2013)
Totalt:  497 227

I ett senare inlägg kommer jag kommentera hur jag teoretiskt ser på bostadsrättsinnehav som en tillgång och om jag inte är orolig för prisfall.
 

 

Startläge del 1 - Lön och Budget

För att du som läsare ska få en bra bild från vilken min startpunkt är tänkte jag i ett antal delar gå igenom min privatekonomi, hur jag ser på mina befintliga innehav och vad jag tänker om framtiden.

Som de flesta av oss vet men kanske inte dagligen tänker på så är den mest värdefulla tillgången vi har vår egen tid och arbetsförmåga. Därför känns det naturligt att börja med min lön och hur jag väljer att hushålla med den.

I stora drag ser det ut så här:
Nettolön: 28 000 (med jämkning)

Sparade: 11 000
Amortering: 1 000

Boende: 6 700
Restaurang/Fika 1 500
Mat 1 200
Resor 2 000
Alkohol/Krog/Nöje 1 000
Kläder: 500
CSN: 800
Bredband/El/Gas/Försäkring/Spotify/SL: 1 000
Övrigt 1 200

Som du kanske ser drar jag av mitt sparade direkt efter lönen vilket är också vad jag gör i verkligen. Tycker det är mycket lättare att anpassa utgifterna när det är fysiskt mindre pengar på kontot. Utgiftssidan på budgeten är mer vägledande än strikt. Viktigast är att sparmålet hålls.

Hur lägger ni upp eran budget?

"Compound Interest is the most powerful force in the Universe" - Einsten

Citatet, eller snarare kanske siffrorna bakom citatet är en av anledningar till varför jag väljer att spara strukturerat och väl tilltaget. Över en längre tidsperiod så skapar ränta-på-ränta effekter enorma belopp vilket gör att bland annat personer som aktiestinsen har kunnat samla ihop en förmögenhet i 100 miljonersklassen genom att investera delar av sin lön. 

Min målsättning är att under min livstid uppnå minst 50 miljoner i eget kapital, före 40 uppnå minst 10 miljoner i eget kapital (varav 5 miljoner i aktier/obligationer) och helst 1 miljon i eget kapital före 30. 

Med det sagt så vi väl kickat igång bloggen!